1950 - Länsföreningen bildas

Länsföreningen i Jämtlands län av Riksförbundet mot reumatism (RMR) bildades vid ett sammanträde den 10 mars 1950 i Östersund. Vid sammanträdet närvarade ca 200 personer. Riksföreningens ombudsman pol. mag. Lennart Swenninger redogjorde för läget beträffande reumatikervården och belyste detta med statistiska uppgifter. Vidare föreläste överläkare Gunnar Edström, Lund, om nyare framsteg i behandlingen av reumatiskt sjuka. Till ordförande valdes landshövding Torsten Löfgren, Östersund, vice ordförande: överläkare V Hedström,  Åre, sekreterare och skattmästare: sjukkassedirektör Hilmer Boo, Östersund. Övriga ledamöter: förste provinsialläkare E Folkesson, Frösön, direktör R Wik, landstingsdirektör E Bouvin, överläkare I Lundholm och herr Verner Pettersson. I föreningens stadgar kan man läsa: "Medlem av Länsföreningen och därmed av Riksföreningen är envar som erlägger en årsavgift av 3 kr eller ett belopp på en gång av minst 50 kr. För kollektivt anslutna medlemmar erlägger varje organisation en årsavgift av 1 öre pr medlem, dock högst 100 kr."

I styrelseberättelsen för 1950 framgår det att i samband med folkbildningskurs i Åre höll överläkare V Hedström en föreläsning: "Om reumatiska sjukdomar och deras bekämpande". 

31 december 1950, hade föreningen 288 medlemmar.

 

1951 försökte föreningen med en skrivelse till Svenska Cellulosa Aktiebolags sociala fond anhålla om ett bidrag på förslagsvis 10.000kr till föreningens verksamhet. Förutom att understödja inrättande av vårdplatser för reumatiskt sjuka, ämnade man driva en upplysningskampanj inom länet. "Denna propaganda avses särskilt att ta sikte på skogsarbetare, som äro utsatta för risken att ådraga sig reumatiska sjukdomar".  Fondens styrelse förklarade emellertid i en skrivelse att den icke kunnat tillmötesgå framställningen.

Vid årsmötet höll överläkare V Hedström ett föredrag om de reumatiska sjukdomarna och ombudsman L. Swenninger höll orienterande anförande rörande Riksföreningens verksamhet samt visade dess film "I dag jag, i morgon Du".

Enligt styrelseberättelsen för år 1951 hade antalet medlemmar ökat till 415. Siffrorna i räkenskaperna var på den tiden blygsamma: Inkomsters och utgifters balansräkning låg på kronor 414:19 varav behållningen till år 1952 var kronor 339:19.

För att öka medlemsantalet söktes "ackvisitörer" genom annonsering. Bland de få som anmälde sig fanns fru Lisa Lorentsson, Frösön, som man fann var lämplig.

Styrelsen började på allvar fundera på hur verksamheten skulle bedrivas under för att ge största möjliga utbyte. Mellan sjukkassedirektören H Boo och Riksföreningens ombudsman var det livlig brevväxling i ämnet fram till den 9 oktober 1952.

 

1953-1954 var det ganska tyst om länsföreningens verksamhet, men det fanns fortfarande en styrelse som i huvudsak bestod av samma personer som tidigare.

 

1955 skrev Nils Murgård från Riksföreningen att han ville besöka länsföreningen i december för ett möte om de reumatiska sjukdomarna och deras bekämpande. Med dr Olle Lövgren hade lovat att vara föredragshållare, och vid samma tillfälle kunde man diskutera länsföreningens framtida verksamhet. Detta möte blev inte av.

 

1956 försökte föreningen förmå myndigheterna att tilldela reumatiskt sjuka extra oljetilldelning i sina bostäder, men det föll inte i god jord, och man föreslog istället att ett elektriskt element vore lösningen till en extra värmekälla för de frusna reumatikerna.

 

1957 först blev det ett upplysningsmöte i Östersund om "Reumatism och kvacksalveri" där med dr Olle Lövgren och redaktör N Murgård medverkade. Nils Murgård skrev återigen ett brev om att man borde återuppta verksamheten inom Jämtlands länsförening. Man sökte lämplig person till ordförandeposten som var vakant, men "det tar sin tid" enligt korrespondens mellan Murgård och chefredaktör Edvin Magnusson. Många förslag till lämpliga ledamöter gavs och man var inte främmande för att eventuellt ha ett par damer i styrelsen.

 
 

 

 

 


                                                    

 

 

 

 

 

 

 

 Anders Tottie

 

1959 hölls årsmöte den 12 maj. Lasarettsläkaren Erik Engelfeldt höll ett föredrag över ämnet "Vad är reumatism" och Murgård talade om de "samhällsekonomiska problem som följer dessa svåra invalidiserande sjukdomar i spåren." Redan då talade man om stor nationalekonomisk förlust som varje år åsamkas vårt land.

Landshövdingen Anders Tottie valdes till ordförande och Inger Olsson i Bäck, Hallen, blev ny ledamot. Övriga ledamöter omvaldes.

 

1960-1968 hände det enligt befintliga dokument inte särskilt mycket i länsföreningen.

 

1969 - Östersunds Reumatikersjukhus öppnar

Reumatikerförbundets sjukhus öppnades 1969 och det blev en stor framgång för reumatikervården i Jämtland. Man tog även in patienter från alla övriga landsting i Sverige.  116 patienter fick vård under flera veckor på sjukhuset, och öppenvården var mycket välbesökt, så alla kände sig mycket nöjda med situationen. Det var en fantastisk bra stämning på sjukhuset och både patienter och personal trivdes mycket bra. Reumatikervården gick framåt och det skrevs och talades mycket om att den behandling man fick resulterade i en mycket större livskvalitet. Ingen misströstade när man fick läggas in ett tag för rehabilitering, för man visste att det blev goda resultat av några veckors "rundsmörjning".

Vid reumatikersjukhuset fanns två patientföreningar: en kamratförening för alla som någon gång vistats på sjukhuset, och en förening för inneliggande patienter. Den sistnämnda hade till uppgift att ordna trivselkvällar i brasrummet och annat som underlättade vistelsen för patienterna på kvällstid. Överläkaren Frans-Erik Berglöf var en av initiativtagarna till kamratföreningen. Den ingick inte i riksförbundet och upphörde ganska snart.

 

1970-1971, I början av 1970-talet var det svårt att få fart på länsföreningen, men om det berodde på bristande intresse bland medlemmarna eller styrelsen är oklart. RMR: s förbundsstyrelse oroades över de svårigheter som länsföreningen hade och ville att man skulle ta nya tag. Det fanns många förslag till ny ordförande; såväl riksdagsmän som landstingsmän och vice ordförande i sjukvårdsnämnden, och de diskuterades livligt brevledes mellan ombudsman Valter Nilsson, överläkare Berglöf och ombudsman Einar Engellau.

 

1972, närmare bestämt i januari, hölls ett möte där bland andra överläkare Berglöf, intendent Christer Bråting, kronojägare Bo Bengtsson, riksdagsman Elias Jönsson, kyrkoherde Torsten Åström, Tage Arnstål, Kristina Åström och Bror Ålander deltog. Riksförbundet hoppades att Valter Nilsson skulle sätta in "sin eminenta kraft" för att lösa problemet. Överläkare Berglöf hoppades på en aktiv förening av reumatiker eftersom han hade sett så många "honoratories-föreningar " inom RMR.

 

 

1973-1974 var föreningen i det närmaste vilande.

1975 - En nystart

1975 tog man ett krafttag igen för att få fart på verksamheten. Alla medlemmar i Jämtland kallades till ett stormöte 20 november på Parkskolan i Östersund. Närvarande var 100 medlemmar, företrädare för RMR, Västernorrlands länsförening, Västerbottens länsförening samt företrädare för HCK Jämtland, Handikapporganisationernas samarbetsorgan i länet.

Ombudsman Einar Engellau från riksförbundet redogjorde för dess verksamhet, och underströk vikten av aktiva läns- och lokalföreningar, vilka utgör grunden för RMR:s kamp mot folksjukdomen reumatism. Professor Erik Allander,  Huddinge sjukhus, talade på ämnet "Bättre reumatikervård". Mötet resulterade i att man beslöt att på nytt bilda Jämtlands länsförening av RMR samt att anta riksförbundets normalstadgar för länsföreningar. Interimstyrelsen fick följande sammansättning: Lars Olegard, Hammerdal, sammankallande, Stina Eliasson, Stugun, sekreterare, Göran Bixo, Ås, kassör, Svea Edin, Östersund, Nils Håkansson, Östersund, Isabella Mårten, Duved, Sixten Nilsson, Frösön, samt Inger Olsson, Hallen.

Einar Engellau uttryckte riksförbundets glädje över nybildningen och önskade den nya styrelsen all framgång i  verksamheten. Förbundet skulle omgående sända ett startbidrag på 2.000 kronor till kassören.

                                                                                 

1976 hölls årsmötet den 15 februari 1976 och då konstaterades att länsföreningen förfogade över totalt 4.260 kronor, nämligen 900 på en "gammal" bankbok, 2.000 kr i anslag från förbundet, 1.000 kr i bidrag från Gäddede samt 360 kr från Myssjö CKF-avdelning. En ganska smal budget, men reseersättningen var endast 40 öre per kilometer och styrelsen fick inga arvoden eller traktamenten.

Sixten Nilsson föreslog att lokala föreningar borde bildas snarast möjligt. Detta blev den nya styrelsens viktigaste uppgift. Länsföreningens möjligheter till samarbete med länshandikapprådet diskuterades, och styrelsen fick uppdraget att bevaka föreningens intressen.  Det beslöts även att söka inträde i HCK, Handikappförbundens centralkommitté.

Vid årsmötet valdes följande styrelse: Ordförande Lars Olegard, vice ordf. Stina Eliasson, kassör: Svea Edin, sekreterare: Margareta Lidholm, vice sekr. Sixten Nilsson. Ledamöter: Bo Aurell, Isabella Mårten samt Inger Olsson. Suppleanter blev: Vanja Larsson, Jananders Fridh och Svea Allberg, Östersund. De flesta i styrelsen är nu reumatiker. Under året blev representanter i länsföreningens styrelse valda till kongressombud, ombud i HCK, ledamot i länsarbetsnämndens samarbetsdelegation och i Östersunds Reumatikersjukhus samrådsgrupp.

Ett informationsmöte hölls 29 september i Östersund där ca 100 medlemmar deltog. Professor Börje Olhagen, Stockholm, talade på temat "Aktuellt om reumatism"

Man har till DHR:s hotell Årevidden, Åre, skrivit angående tillgång till bad för reumatiker för medlemmar bosatta i Åretrakten.  Medlemsvärvning genom annonser i ortspressen aktiveras och man deltar i försäljning av lotter i RMR:s rikslotteri. Nu såg det ut att fungera och det var en duktig styrelse som visste hur man skulle sätta fart på verksamheten.

 

1977 började man oroa sig över vården vid reumatikersjukhuset, för redan då var framtiden osäker och man minskade antalet platser och talade om eventuell nedläggning. Länsföreningens styrelse beslöt att göra ett uttalande om detta, och att kontakta förbundsordföranden Bengt Wiklund för att få klara besked i frågan. Sjukhusets patientförening hade startat en namninsamling och det skrev alla gärna under på.

På årsmötet 1977-02-26 deltog förbundets ordförande och kunde då meddela att verksamheten skulle bedrivas i nuvarande omfattning minst i fem år till. Han informerade om RMR:s arbete under  "Världsreumatismåret 1977", och uppmanade länsföreningen att bli mer aktiv i alla handikappfrågor. Marianne Alke, dåvarande kurator på sjukhuset, informerade om utlandsvård för reumatiker, och distriktsarbetsterapeut  Ingrid Mattsson informerade och visade olika handikapphjälpmedel.

Till ny ordförande valdes Sixten Nilsson och till kassör Svea Edin. Erik Johansson från Storsjö kapell blev ny ledamot i styrelsen. Övriga var samma som föregående år. Medlemsantalet är nu 1.295 i länet.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

                                                                                                Sixten Nilsson

 

 Sixten Nilsson var distriktets representant i förbundskonferenser och förbundsråd under de år som han var ordförande. Ordföranden deltog även i RMR:s kurs " Hur man utbildar RMR-informatörer", och föreningen deltog i en utställning på Expo Norr  som aktiverats under VRÅ, Världsreumatismåret. Utställningen avslutades med ett estradsamtal på temat "Reumatikernas situation i dagens samhälle". Medverkande var RMR:s ordförande Bengt Wiklund, landstingsrådet Paul Eriksson, kommunordförande Arvid Edvardsson och från vår förening May-Britt Jedenfeldt och Sixten Nilsson. 

Information om minnesgåvor till minne av framlidna personer aktiverades, och en minnesfolder skickades ut tillsammans med postgiroblankett till begravningsbyråer och pastorsexpeditioner. Kommittéer i kommunerna och lokalföreningar arbetade man också för, och förbundet beviljade anslag med 1000 kr som startbidrag för dessa. Medlemmar deltog i studier och veckoslutskurser som ordnades av föreningen och ABF, RMR och RH-förbunden. Nu är det mycket som händer, verksamheten går verkligen framåt enligt RMR:s stadgar och intentioner.

 

1978 närvarade Einar Engellau och Otto Svensson från förbundet vid årsmötet 12 mars, liksom ordföranden för landstingets sjukvårdstyrelse, Evert Eriksson. Informationen om RMR :s framtidsplaner innefattade ökat antal sjukgymnaster ute i bygderna, ökat stöd till forskning, ökad utlandsvård, ökad information till politikerna och förbättring av de sociala rättigheterna. Evert Eriksson talade över ämnet "Dagens situation avseende reumatikervården i länet", och berörde även reumatikersjukhusets framtid.

Stina Eliasson, Lars Olegard, Bo Aurell, Erik Johansson och Isabella Mårten avgick ur styrelsen och nya ledamöter blev: Rolf Berglund, Sigrid Hallgren, Steinar Haukebö, Annie Jonasson och Solveig Nielsen. Ordförande var Sixten Nilsson, kassör Svea Edin, vice ordf. Inger Olsson och studieorganisatör Margareta Lidholm.

Reumatikersjukhuset fick en ny överläkare detta år, nämligen reumatologen Julio Goobar som tidigare varit underläkare vid sjukhuset. Styrelsen upprättade god kontakt med doktor Goobar, som understödde tanken på lokalföreningar för att i ökad omfattning få kontakt med reumatiker i länet.

Två grupper reumatiker åkte på hälsoresa till RMR:s anläggning Hotel Oro i Spanien, och

föreningen ordnade gemensamt med landstinget en sammankomst  med deltagarna i resorna.

Landstinget hade anordnat resor förut i några år, men först nu var länsföreningen aktiv i frågan.

Föreningen ansökte om verksamhetsbidrag från landstinget och fick 4.000 kr, och man samlade in frimärken som skickades till Frimärkshjälpen och sålde lotter för Handikappförbundens rikslotteri för att på alla sätt förbättra ekonomin.

Man fortsatte att bilda lokalföreningar i länet, och kallelse utgick till medlemmar i Åre kommun om ett möte för intresserade i Mörsil. En styrelse kunde utses och så bildades Åres lokalförening av RMR 1978-12-02.

 

 1979 hölls ett stormöte i Östersund på senvintern. En styrelse kunde utses och så bildades Östersundsområdets lokalförening av RMR 1979-03-03. Årsmöte hölls 17 mars på Solliden i Östersund. Där deltar kurator Marianne Alke och förbundets representant Otto Svensson, Stockholm, samt ca 40 medlemmar. Medlemsantalet är nu 1.204 i länet.

Marianne Alke informerade om utlandsvården och om lanstingets olika bidrag till denna. Otto Svensson informerade om RMR:s anläggning Hotel Oro i Spanien och även om olika bidrag som kan utgå vid vistelse där. Jämtlands läns landsting har gett ett anslag på 55.000 kr för hälsoresor för reumatiker, och man har frågat deltagarna från resorna 1978 om det är lämpligt med en 6-veckors-period med fullständig vård eller 4-veckors-period med lättvård. De flesta svarade att man var tillfredställd med 4 veckor och skulle även kunna tänka sig s.k. lättvård. Årets hälsoresor gick således till Hotel Oro med lättvård i 4 veckor.

Man beslutar att utbetala ett startbidrag på 1.000 kr för varje lokalförening som bildas och att inga arvoden skall utgå, men bilersättning på 60 öre pr km, ersättning för telefon, porto m.m.

Vid förrättning av val blev hela styrelsen omvald. Sixten Nilsson, Margareta Lidholm och Steinar Haukebö valdes till kongressombud.

I förslaget till utgift och inkomststat balanserar summorna med 20.500 kr och man beräknar en behållning vid årets slut på 19.539 kr. Medlemsavgiften är nu 50 kr per år och 35 för pensionärer och ungdom. Det har blivit fart på ekonomin om man jämför med 1951 års siffror.

Man arbetar på att få kontakt med barnreumatiker och deras föräldrar i länet för att om möjligt bilda en länsavdelning av RMR:s burg (barn- och ungdomsgrupp).

På sjukhuset i Sveg fanns det  möjlighet att få sjukgymnastik av RMR:s sjukgymnaster som startat verksamhet på flera ställen i landet. RH-förbunden har kurs för studieorganisatörer och ledamöter i handikappråden, och tanken på en expeditionslokal med en s.k. arkivtjänst har väckts. HCK manar om förslag på ledamöter i läns- och kommun-handikappråden.

Sixten Nilsson tar kontakt med föreslagna personer i Ragunda, Åre och Krokom för att höra om deras eventuella medverkan under en tvåårsperiod.

Diskussioner med landstinget angående badmöjligheter för reumatiker i kommunerna pågår alltjämt, men det stöter som oftast på patrull beroende på kostnaderna.

Ragunda lokalförening av RMR bildades 1979-05-19 vid ett välbesökt möte i Hammarstrand.

 

1980 blev länsföreningen i februari medlem i ABF Mellannorrland. 1980-03-22 hölls det årsmöte på Solliden. Medlemsantalet är 1.096. Flertalet i styrelsen sitter kvar men Annie Jonasson och Rolf Berglund ersättes av Margareta Karlsson och Gösta Lindgren. Överläkare Pena Popova informerade om reumatikersjukhusets verksamhet, och sjukhusdirektören Rune Oskarsson informerade om sjukvårdsplaner för Jämtlands län. I en planeringskonferens i Sollefteå deltog Svea Edin och i övrigt sysslade föreningen med uppsökande verksamhet, medlemsvärvning och bildande av ytterligare lokalföreningar.

Länsföreningen var representerad på två konferenser: en anordnad av JH Produktion där framtida samverkan med handikapporganisationerna diskuterades, samt landstingets patientkonferens.

Om man anordnar utlandsvård för reumatiker skall kontakt tas numera med Svensk utlandsvård AB (SUVAB). Hotell Oro som RMR är delägare i har bytt namn till Parasol. Reumatikersjukhuset tar ansvar för landstingsbidraget i Jämtland och anordnar resor i egen regi, och läkare bestämmer vem som skulle få en rekreationsresa. Man reste t.ex. till Bulgarien och Rumänien under ett flertal år på 80-talet eftersom priserna var lägre där. Då kunde fler få åka och njuta av sol, bad och diverse behandlingar som man mådde gott av.

Studie- och informationsverksamheten intensifieras och föreningen ger 50 kr i resebidrag tilldeltagare i ämnet "Starkare tillsammans".

 

1981 hölls årsmöte 30 mars på Körfältet och som inledning underhöll Sonja Lindgren och Jan Erik Wiik. Intendenten vid reumatikersjukhuset, Olle Strand, informerade om sjukhusets organisation och framtid. Överläkare Popova talade om mediciner och reumatismens kännetecken.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Karin Johansson och Inga-Lill Lundholm

 

Walfrid Wikner, Märta Isaksson och Jan Henriksson ersatte Sigrid Hallgren, Margareta Lidholm och Gösta Lindgren som avgick ur styrelsen. I övrigt var styrelsen som förra året.  Medlemsantalet var 1.054. Styrelsen får 2.000 kr i arvode att fördela inbördes och bilersättningen är 1 kr per km.

Detta år hade utlysts till Handikappår, och länsföreningen var aktiv med att belysa reumatikernas situation. Under Expo Norr veckan informerade föreningen om verksamheten tillsammans med andra handikapp organisationer.  Reumatikernas Dag anordnades av länsföreningen i samverkan med Väster- och Norrbottens länsföreningar på Nya Folkets

 

Hus i Östersund den 8-9 augusti. Dagen blev en succé för RMR. 160 medlemmar samt läkare och representanter från politiska partier, myndigheter, landsting och kommuner närvarande. Östersunds salongorkester inledde med musik av Lehar och Taube. Sixten Nilsson hade äran att hälsa välkommen, varpå förbundets ordförande Bengt Wiklund talade varmt om ett samhälle för alla. Överläkare Julio Goobar höll föredrag om reumatism och  sjukvården, och sen var det paneldebatt  om förtidspensionering, bostäder och kommunikation.  På kvällen samlades man till middag med underhållning och dans.

Under året bildades lokalföreningar i Härjedalen och Strömsund.

 

1982  hölls årsmötet 27 mars på Folkets Hus i Östersund, och då representerades riksförbundet av Sivert Klasson som redogjorde för verksamheten på riksplanet. Han betonade starkt vikten av ökade studier i ämnen som särskilt rör reumatikernas speciella problem.

Landstingsrådet Evert Eriksson talade om förutsättningarna för reumatikersjukhuset. Han var optimistisk och menade att sjukhuset med sitt internationella rykte av att betjäna reumatiker på ett tillfredsställande sätt samt den läkarutbildning som knutits till verksamheten säkert bidrog till det att det skulle få finnas kvar i många år.

Styrelsen blev oförändrad förutom att Atle Grönlund, Hammarstrand, ersatte Walfrid Wikner. I direktionen för Östersunds Reumatikersjukhus ingick Sixten Nilsson sedan 1981, och  ledamot i förbundsrådet hade han varit sedan 1980.

Under året hölls två föreningskonferenser för överläggningar i en rad viktiga frågor. Förslaget om en sammanslagning av flera förbund för rörelsehindrade till ett var man inte så intresserade av i länet, men frågan fördes vidare för avgörande på förbundskongressen.

Studieverksamheten stimulerades och överläggningar om badmöjligheter för reumatikerna fortsatte. Föreningen ger bidrag till enskild medlem för konvalescentvård inom landet och till utlandsvård.

  

1983-03-05 hölls årsmötet i Östersund. Mötet inleddes med musik av Mattmarkvintetten. Ingvald Rosenblad från riksförbundet var inbjuden och underströk vikten av att bilda fler lokal-föreningar i länet för att öka medlemsantalet. RMR:s förbundsstyrelse har i uppdrag att  avveckla verksamheten vid förbundets sjukhus i takt med utbyggnaden av reumatikervården i länet. Det väckte förståss än större oro för Östersunds Reumatikersjukhus framtida verksamhet, och de fyra länsföreningarna i Norrland tog ett beslut att motionsvägen föra frågan  om sjukhusets framtid till förbundets kongress.

Styrelsen blev oförändrat förutom att Gunilla Borgh, Hammarstrand, ersatte Atle Grönlund. Ombud på förbundskongressen 1993 var Sixten Nilsson, Svea Edin och Märta Isaksson.

Överläkare Goobar och dr Stenseth, kirurg, föreläste i ämnet reumatism. Det ställdes många frågor till debattpanelen där läkare och politiker deltog. Gunnar Olofsson, Umeå, som nu var riksförbundets vice ordförande deltog också.

Reumatikernas Dag som celebrerades den 27 augusti med ett hundratal deltagare visade att det fanns ett stort intresse för RMR och dess verksamhet. Varma bad i Ragunda, Stugun och Åre har givit "välbehövlig vederkvickelse". I Gäddede har man bildat en kommitté på grund av de stora avstånden i kommunen. I ett samarbete med pensionärsorganisationerna har styrelsen bevakat boendefrågor, hemtjänst och andra frågor som rör handikappades livsföring.

På hösten hölls en konferens med ombud från lokalföreningarna där Sivert Klasson från förbundet deltog. Han överlämnade en check på 2500 kr till Östersundsföreningens ordförande Erik Hansson, som vunnit första pris i medlemsvärvarkampanjen som pågått under året.

 

1984 - Reumatikernas Minnesfond stiftas

1984-03-17 hölls årsmöte i Östersund och det inleddes med musik av två fiolspelande pojkar från Oviken. Överläkare Olle Lövgren från riksförbundet höll ett föredrag i ämnet "Vad är artros-osteoartrit?" Han beklagade den otillräckliga utbildningen av läkarna i primärvården som gör att det dröjer allt för länge innan artrospatienter får sakkunnig vård.

Anders Olofsson från landstingets sjukvårdsdirektion gav det glädjande beskedet att operationskön har minskat på ortopedavdelningen vid Östersunds sjukhus. På årsmötet antogs ett uttalanden om att landstinget och kommunerna ska lösa frågan om att ordna bad för reumatiker i hela länet, och om att förbundsstyrelsen uppvaktar Socialstyrelsen och hemställer att vård inrättas för barnreumatiker på reumatikersjukhus och kliniker i landet.

Ett förslag om en minnesfond med namnet Reumatikernas Minnesfond i Jämtlands län antogs på årsmötet tillika med föreslagna stadgar. En ekonomisk grundplåt på 3000 kr fördes över från länsföreningens konto till fonden. Minneskort trycktes sedan upp i överensstämmelse med stadgarna. I styrelsen ingick ordförande, kassör och sekreterare.

Märta Isaksson ersattes av Erik Hansson som studieorganisatör, och Haldo Andersson och Aina Lööv, ersatte avgående Steinar Haukebö och Kerstin Olofsson. Övriga i styrelsemedlemmar var samma som föregående år. Medlemsantalet är nu 1.104 i länet. En motion från Östersunds lokalförening om införande av representantskap i länsföreningen besvarades med avskrivning i avvaktan på vidare utredning. Det fanns ännu inte lokalföreningar i alla kommuner. Bergs lokalförening av RMR bildades den 4 februari 1984. Krokoms lokalförening av RMR-  bildades samma år den 5 april.

Samtliga kommuner var positivt inställda till skrivelsen om bad för reumatiker, och var beredda att lösa frågan om landstinget ställde upp och medverkade. Riksförbundet hänvisade till beslut vid kongressen 1983 om att verka för att en reumatologavdelning för barn inrättas snarast  möjligt i Stockholmsområdet.

Länsföreningen i samarbete med beri-RMR Göteborg och Östersunds Reumatikersjukhus  anordnade en temadag den 21 januari för Bechterew-reumatiker. Vid en veckoslutskurs som beri-RMR hade i Östersund deltog Erik Hansson.

Burg-verksamheten fick en blygsam start i och med att Karin Johansson visade intresse och deltog i ett burg-läger i Sunne på sommaren. En familj deltog på ett burg-läger i Stockholm i november.

Länsföreningen var också representerad på ABF:s hel- och halvårsmöten och på ABF:s planeringskonferens. En studiekonferens hölls på reumatikersjukhuset där ombud från de lokala föreningarna deltog. Där diskuterades föreningarnas verksamhet och man enades om att försöka få bättre resultat i studie- och mötesverksamheten och likaså i medlemsvärvningen

                                                                                 

1985 - Riksförbundet fyller 40 år

1985 hölls årsmötet 03-31 på Folkets Hus i Östersund. Från förbundet deltog Paul Grön och representanter från landstinget och Handikapprådet i länet. Anette Helldal från ABF:s kulturbank underhöll med att sjunga "En blombukett av visor".

Paul Grön informerade om riksförbundets 40-årsjubileum och de många aktiviteter som under året skulle anordnas, däribland konferenser på flera platser i landet: Träffpunkt i Härnösand, symposium i Malmö och jubileumsnummer av Reuma-tidningen. Han nämnde också några ord om förbundets reumatikersjukhus i Östersund och Spenshult. Östersund kunde deklarera sig som Bechterew-center, och dessa resurser var det angeläget att bevara och även utveckla för reumatikernas bästa.
 
 

 

 

 

 


                                                            Erik Hansson

 

Erik Hansson blev vald till ordförande detta år efter avgående Sixten Nilsson som varit länsföreningens ordförande i hela 9 år. Svea Edin var fortfarande kassör, Gösta Lindgren sekreterare, Berith Krieg studieorganisatör. Ledamöter var Inger Olsson, Lars-Erik Eriksson, Jan Henriksson, Leif Zetterström och Gunilla Borgh. Ledamot i förbundsrådet var Erik Hansson. Medlemsantalet var vid årets slut 1.168. Bräcke lokalförening bildades 1985-11-09.

Förbundets administrationsbidrag har höjts till kr 1:50 per medlem från och med detta år, och från landstinget utgår ett bidrag på 8000 kr. Numera har föreningen en bättre ekonomi om man ser till att behållningen vid årets början var 32.850 kr. Blygsamma arvoden kan utgå till styrelsen och till revisorerna på tillsammans 2.300 kr. Intressant är att behållningen till 1996 var 31.520 kr.

Studier och kurser av olika slag pågick under hela året. En konferens med lokalföreningarnas styrelser för verksamhetsplanering gick av stapeln i maj. Sen var det konferens om reumatism och forskning på Kålmården, studiekonferens på Årevidden, friskvårdsinformation från landstinget, symposium om "Leder" i Malmö mm. Man deltog i temadagar anordnade i Strömsund och Hammarstrand, och länsföreningen anordnade temadag i Östersund som främst riktades till personal i primärvården.

Dr Anders Harju, Östersunds Reumatikersjukhus, föreläste om det mesta som rör de reumatiska sjukdomarna. Från landstinget medverkade handikappkonsulent Uno Essvall, från förvaltningsutskottet Eva-Lisa Hagström och från förbundet vice ordf. Gunnar Olofsson. Det var referat om temadagen i lokalpressen och det får anses som en framgång, för det hände inte ofta på den tiden.

Beri- och burg-verksamheten är låg på grund av låg anslutning av medlemmar. Reumatikernas Minnesfond i Jämtlands län anslog under året 4000 kr till hälsoresor.

 

1986-03-22 hölls årsmöte på Folkets Hus i Östersund och inbjudna var Eva-Lisa Hagström och Uno Essvall från landstinget. Dagens program började med underhållning av Rune Skyttberg och Sven Roos.

Det var diskussioner i styrelsen före årsmötet om man skulle införa ett representantskap inom länsföreningen, och frågan remitterades till förbundet som var beslutsfattare i sådana frågor. Styrelsen skulle efter årsmötet emellertid bestå av 11 ledamöter, och i denna skulle varje lokalförenings ordförande ingå, med egna utsedda ersättare. Detta föranledde en mycket livlig diskussion, men efter ett visst parlamenterande kunde beslutet tas.

Erik Hansson valdes om till ordförande, Kickan Söderling blev ny kassör eftersom Svea Edin avgick efter 10 år i styrelsen. Ett stort tack framfördes av Erik som gav Svea en minnesgåva  och blommor. Studieorganisatör var Berith Krieg och ledamöter var Atle Grönlund, Ragunda, Jan Harrysson, Åre, Leif Zetterström, Krokom, Bertil Hammargård, Berg, Elsa Bäck, Hede,  Märta Magnusson, Strömsund, Lars Eliasson, Gällö, samt Gösta Lindgren, Lit, som även valdes till sekreterare. Förbundsrådsrepresentant var Erik Hansson, HCK-ombud var Erik Hansson och ABF-ombud Berith Krieg. Nils Einar Eriksson, Krokom, var under året  beri-ombud, det första i länet.

Minnesfondstyrelsen bestod av föreningens ordförande, kassör och sekreterare samt Leif Zetterström och Berith Krieg. Medlemsantalet sjönk i landet enligt RMR - vårt län var det enda som ökade. Vid årets slut hade vi 1.301 medlemmar.  För 1986 års verksamhet fick man ett landstingsbidrag på 10.000 kr, en liten ökning mot föregående år.

Länsföreningen och lokalföreningarna informerade om reumatism på Expo Norr. Nordiska politiker besökte Östersunds Reumatikersjukhus för vårdinformation, och Erik Hansson var inbjuden att delta. Reumatikerföreningen i Trondheim var representerad av deras ordförande Vagn Overholt.

I samarbete med Åre Lokalförening anordnade länsföreningen en temadag om reumatism.

Överläkare Bengt Lindell, Tina Lindberg, arbetsterapeut, och Birgitta Bolin, sjukgymnast, från Östersunds Reumatikersjukhus deltog. Kommunens styrande var inbjudna, men de flesta undvek att delta i temadagen.

Det var även en sådan temadag i Bergs kommun med samma deltagare från sjukhuset samt Handikappkonsulenten Eva Lundberg, kommunalrådet Olle Nord, skolstyrelsens ordförande Erik Blomqvist, försäkringskassans Torbjörn Johansson samt Janne Mårtensson, Arbetsförmedlingen.

Med anledning av Marianne Åsells goda medlemsvärvning var ämnet för temadagen bland annat att utreda politikers intresse av badmöjligheter för reumatiker och andra i Oviken och Svenstavik.  Länsföreningen deltog i Handikappkonferens om studieverksamhet på Hola Folkhögskola.

I Stockholm hölls en konferens angående resurser inom länssjukvård, utlandsvård och miniresursprogram. Riksförbundet anordnade kurs för studieorganisatörer i samarbete med riks-ABF.

Ett tiotal medlemmar från Jämtland deltog i en studiekurs i Kramfors tillsammans med Västernorrlands Länsförening. Man hade utbildning för föreningsledamöter på Årevidden, och friskvårdskurs i samarbete med Z-korpen, och det var artroskonferens i Umeå m.m. Det var riktigt stressigt för somliga att hinna med alla dessa evenemang.

Konferens med lokalföreningarnas styrelser hölls, och då kan nämnas att Patrik Marklund, intendent på reumatikersjukhuset, deltog och informerade om sjukhusets verksamhet. Landstinget ville dra ned på antalet vårddagar med 750 per år, och ta bort 8 vårdplatser för Jämtlands län. För att få fler patienter till sjukhuset hade ett samarbete med Norge inletts och det remitterades patienter därifrån.

På RMR:s förbundsrådsmöte diskuterade man eventuellt namnbyte på riks- och länsnivå.

 

1987 - Länsföreningen blir RMR Jämtlands Läns Reumatikerdistrikt

1987-03-21 hölls årsmötet återigen på Folkets Hus i Östersund, och inbjudna var förbundets ordförande Bengt Wiklund och landstingets patientombud Inger Breil. Dagen började med underhållning av Inger Wiik och Kent Wikberger som framförde ett blandat Evert Taube- och country-program.

Förbundets ordförande berömde föreningen för dess goda arbete med bredd i verksamheten och god ekonomi. Han uppmuntrade till att fortsätta i samma anda, samt gav många goda råd. Angående frågan om representantskap så skulle det troligen bli obligatoriskt efter kongressen. Per Jacobsson, Strömsund, Doris Hurtig, Östersund, och Nils Ove Palm, Hammarstrand, var  nyvalda ordförande i respektive föreningar och därmed nya ledamöter i länsföreningen.

Övriga ledamöter var samma som föregående år. Kickan Söderling gick in som biträdande studieorganisatör. Kongressombud var Erik Hansson, Gösta Lindgren och Doris Hurtig. Minnesfondstyrelsen samma som året innan. Medlemsantalet ökade till 1.452.

I oktober ändrades föreningarnas namn efter kongressbeslut. Det nya namnet blev RMR Jämtlands Läns Reumatikerdistrikt.  Lokalt sattes kommunens namn före reumatikerförening. Föreningens ekonomi var bra och den ekonomiska redogörelsen visade en omsättning på 66.189 kr. I minnesfonden fanns det 6.141 kr. Landstingsbidraget var oförändrat 10.000 kr. Styrelsens totala arvode höjdes med 25 procent till 3.125 kr.

En konferens med lokalföreningarnas styrelser stod först på programmet efter årsmötet och den följdes upp med ytterligare en i december. Årets studieverksamhet inleddes med en uppsökerskurs i Bräcke, i samverkan med RMR Västernorrland och ABF Mellannorrland.

Utbildning av socialombud i Sollefteå kom att följas upp med flera mycket innehållsrika kurser, och de 5 deltagarna från Jämtland fick lära sig mycket om sociala rättigheter och orättvisor. 

Östersunds Reumatikersjukhus höll ett informationsmöte där överläkare Bengt Lignell föreläste i ämnet fibromyalgi, och det var information om RMR och dess föreningsorganisation.

En temadag som anordnades i samlingssalen på Solliden lockade hela 135 deltagare. Det handlade om fibromyalgi, SLE- och Bechterew-reumatiker, och förbundsordföranden Bengt Wiklund deltog. Överläkarna Julio Goobar och Bengt Lignell informerade om de olika sjukdomarna och sedan blev det paneldebatt med deltagare: Förutom läkarna deltog landstingsrådet Kjell Karlsson, patientombudet Inger Breil, intendent Patrik Marklund, kurator Barbro Bengtsson, försäkringskassans sektionschef Lennart Larsson och från länsarbetsnämnden Kjell Risberg. Det blev en lyckad temadag som alla hade stor nytta och glädje av att delta i. Det fanns fortfarande en rädsla för att förlora den goda reumatikervård vi hade, för nu ville landstinget i sin budget banta bort 3 miljoner på reumatikersjukhuset trots god beläggning.

Reumatikerdistriktet avslutar årets verksamhet med jullunch för lokalföreningarnas styrelser.   

 

1988-03-12 hölls på Hotell Årevidden och förbundets studiesekreterare Sivert Klasson närvarade. Medlemsantalet har ökat till 1.525. Ordförande var Erik Hansson, vice ordf. Doris Hurtig och Rune Kadin, vardera halva året,  kassör Eivor Lindén, sekreterare Gösta Lindgren. Berith Krieg var studieorganisatör och Evert Rydehell biträdande.

Nu har distriktet lokala reumatikerföreningar i alla kommuner och alla är representerade i distriktets styrelse med respektive ordförande: Nils- Ove Palm, Ragunda, Jan Harrysson, Åre, -1/6 Doris Hurtig, 1/6-Rune Kadin, Östersund, Herbert Wallin, Hede, Stig Larsson, Strömsund, Bertil Hammargård, Berg, Leif Zetterström, Krokom, samt Lars Eliasson, Bräcke.

Ombud för burg-gruppen är Marianne Persson, Svenstavik, och för beri-gruppen Torsten Lindgren, Östersund,  för SLE-gruppen Atle Grönlund, Ragunda. Den nya fibromyalgigruppen har Erik Hansson som ombud under året. Minnesfondstyrelsen fick ny kassör, Eivor Lindén. Ledamöter är Doris Hurtig och Berith Krieg. Fibromyalgiker och mjukdelsreumatiker har övergått från  NHR:s förbund och blivit medlemmar i RMR, så nu kom det att handla mycket om den gruppen.

I mars deltog ordförande Erik Hansson och sekreteraren Gösta Lindgren i Västernorrlands 20-årsjubileum, och Erik rekommenderar samarbete över länsgränserna med veckoslutskurser. I maj var det konferens för burg-ombud och studieorganisatörer på Marieborgs Folkhögskola  och där deltog våra representanter från distriktet.

På kursen i föreningskunskap som anordnades på Hotell Jämtkrogen i Bräcke deltog 20 personer från 4 reumatikerföreningar i länet. Västerbottens Reumatikerdistrikt firade 40-årsjubileum 11 juni, och vårt distrikt representerades av Erik Hansson och Gösta Lindgren.    

Distriktets lokalföreningar deltog vid Expo Norr med information om reumatism.

Två familjer, två vuxna och tillsammans 4 barn, reste till RMR:s  burg-läger på Gotland i augusti. De var nöjda och fick mycket information och kunskap under de 3 dagarna.

I oktober var det "Gränssamarbetsdag" i Gäddede mellan länsstyrelsen, landstinget samt kommunens förtroendevalda. Ledamöterna i arbetsgruppen för ett gränshabiliteringscenter, ev. i Nordli, informerade om de stora planerna på ett center som var avsedd att kunna vårda de flesta handikappade i kommunerna Frostviken, Hotagen, Lierne och Rörvik. Reumatikerdistriktets ordförande var med som representant för RH-grupperna och informerade om deras arbete i Jämtland och Frostviken. I dag vet vi att det inte blev något av planerna på ett sådant gränssamarbete.

I oktober var det även information om vård och rehabiliteringsresor, anordnat av distriktet i samarbete med resebyrån "Reseledaren" på Folkets Hus där många föreningsrepresentanter närvarade.

Det kom senare att bli ett flertal mycket uppskattade resor med Erik Hansson som reseledare till Rumänien med deltagare från flera distrikt i landet. På hösten hölls i samverkan med Västernorrland utbildning av informatörer för alla sjukdomsgrupperna.

För kommande mandatperiod i sjukhusdirektionen valdes Erik Hansson, som för övrigt var "ständig ledamot" i Östersunds Reumatikersjukhus patientförening.

Vid flera tillfällen annonserades det om Reumatikerfonden i Jämtlands Län för att folk skulle få kännedom om den. De stipendier och bidrag som delades ut skulle öka om fondkapitalet blev större!

Nu rullade verksamheten på riktigt bra, och om man tittar på den ekonomiska balansräkningen för året så låg den på 78.860 kr med en behållning till 1989 på 14.269 kr. Då rör det sig minsann om andra summor mot vid starten. Minnesfonden har endast 3.141 kr i behållning och ökar dåligt.

 

1989-03-11 hölls reumatikerdistriktets representantskapsmöte i Ragunda på Stuguns Folkets Hus "Nornan".  Kanslichefen på förbundskansliet, Donald Monvall, HCK-Jämtlands ordf. Jan V.Göransson, intendenten vid reumatikersjukhuset, Patrik Marklund samt förre landstingsrådet Evert Eriksson deltog, plus styrelsen och 40 ombud. Evert Eriksson berörde i ett inlägg  reumatikersjukhusets ledning och organisation som då hade en del problem. Landstinget och sjukhusdirektionen hade försökt reda ut situationen, men det tycktes vara "utsiktslöst", och detta var beklagligt med tanke på den status och goda rykte sjukhuset hade i landet och även utomlands. HCK:s ordförande Jan G. Göransson berörde medlemsorganisationernas arbete och önskade att ett bättre samarbete i viktiga handikappfrågor skulle komma igång.

Avgående sekreteraren Gösta Lindgren ersattes av Barbro Lindholm. Nya ledamöter från 4 lokalföreningar var Inger Gidlöv, Strömsund, Evert Rydehell, Krokom, Herbert Jakobsson, Östersund, och Sven-Isak Nilsson, Åre. Övriga styrelsemedlemmar var samma som föregående år. Kersti Salomonsson blev nytt SLE-ombud och Eivor Lindén, Undersåker, fibromyalgi-ombud. Minnesfondstyrelsen fick både ny sekreterare, Barbro Lindholm och ledamot, Herbert Jakobsson.

Medlemsantalet var nu 1.525, men minskade till 1.340 vid årets slut. Medlemsavgiften var från och med detta år 90 kr för medlem och för familjemedlem 45 kr.

Information, studier och kurser av olika slag var högt prioriterat under året. I ämnet Socialtjänstlagen, anordnat av förbundet, på Hotell Östersund deltog många från distriktet och de fick sig mycken information till livs från försäkringskassan om pensioner, nya sjuklönen och bilstödet.

I Västernorrlands Reumatikerdistrikts temadag i april deltog Erik Hansson och informerade om fibromyalgi. Kersti Salomonsson informerade om SLE-gruppens arbete tillsammans med Siv Eriksson. Man deltog också i en socialombudskurs i Stockholm, informatörsutbildning, samarbetskurs med Västernorrland i ämnet mediahantering och referensgruppen för fibromyalgi var i Stockholm på konferens. 

På Folkets Hus var det ordförandeöverläggningar för HCK:s föreningar och RH-förbunden hade konferens om socialtjänstfrågor på Hasseludden i Stockholm

Erik Hansson gav information om distriktets verksamhet och om reumatism för burg-ungdomar på en sammankomst på Årevidden, och på ett möte i De synskadades förening.

Distriktet hade två konferenser med länets lokalföreningsstyrelser där man fick mycket aktuell information om reumatikersjukhuset och om förbundets verksamhet. Man diskuterade föreningarnas verksamhet och fann många lösningar på diverse problem.

Badmöjligheter för reumatiker i alla kommuner var fortfarande inte löst. Östersunds badhus hade bad för handikappade varje söndag, men för många reumatiker var nog vattnet för kallt.

Ekonomin var nu mycket bättre tack vare att normerna för landstingets bidragsfördelning ändrades. Anslaget var nu 30.000 kr mot 19.500 kr föregående år vilket innebar en stor förbättring.

 

1990 var man i distriktet oroad över missförhållanden som det talades och skrevs mycket om i årets början. Skrivelser från lokalföreningarna och distriktet sändes till förbundet för man var allvarligt orolig för reumatikervården i länet. Man befarade att sjukhuskrisen kunde påverka medlemsvärvningen negativt. 

1990-03-24 hölls så representantskapsmöte i Bergs kommun, Myrviken skola. Donald Monvall från förbundets kansli var inbjuden samt ordförande för HCK Jämtland, Bror Persson, och de informerade om respektive föreningars verksamhet.

Ordförande under 1990 var Erik Hansson, kassör Eivor Lindén, sekreterare Barbro Lindholm, och studieorganisatör Berith Krieg. Nya ledamöter var Iréne Frégelin, Östersund, och Vailet Martinsson, Berg. Nytt burg-ombud var Helene Flykt, Oviken. Övriga ombud var samma som föregående år. Minnesfondstyrelsen utgjordes av ordförande, kassör, sekreterare samt Kenth Fick och Berith Krieg. Medlemsantalet var vid årets slut 1.212.

Erik Hansson var förbundsrådsrepresentant för distriktet även detta år. Utsedda representanter deltog i Jämtlands läns landstings informationsdag om handikapphjälpmedel och andra frågor vid två tillfällen. På Expo Norr-mässan var man som vanligt med och gav information om reumatism, hjälpmedel och om föreningsverksamheten.

Burg-ombuden träffades i maj och försökte bilda en styrelse för en burg-förening. Det misslyckades. Tills vidare var distriktet ansvarig för burgs ekonomi, och stod för kostnaderna för deltagare i burg-familjeläger.

Det hände mycket omkring de olika sjukdomsgrupperna, till exempel diskuterades om fibromyalgigruppen  skulle bli en intressegrupp som beri och SLE, eller en arbetsgrupp inom RMR.

Det annonserades om de olika intresse- arbetsgrupperna för att ev. aktivera medlemsanslutning. Det var, då som nu, många som hade reumatisk sjukdom men inte var med i föreningen.

Distriktets föreningar var inbjudna att tillsammans med DHR och NHR ha surströmmingsfest på Rödö bygdegård, och det blev en lyckad tillställning som förhoppningsvis skulle leda till bättre samarbete mellan handikappföreningarna. 

Traditionsenligt träffades distriktets föreningsstyrelser för att diskutera verksamheten, och förbundet anordnade även kursdag på reumatikersjukhuset för alla styrelser samt ombud.

Engagemanget i distriktstyrelsens verksamhetsområde var stort, och det bar frukt ute i föreningarna och inspirerade till livligare verksamhet även där.

 

1991-03-09 var det representantskapsmöte i Strömsunds Folkets Hus. Innan mötet började berättade Martin Westerlund skrönor från Ångermanland. Inbjudna gäster var Donald Monvall, förbundets kansli, intendent Åke Ljusberg vid Östersunds Reumatikersjukhus, Bror Persson, HCK Jämtland, samt Ghetea Aurel, Rumänien, som var på besök hos ordföranden.  

Åke Ljusberg redogjorde för de organisationsförändringar som pågick på reumatikersjukhuset. Stora reparationsarbeten kostade 12 miljoner kr detta år. Det var ingen kö till vårdplatserna och det sviktande remissflödet oroade ledningen.

Erik Hansson var ordförande, men vi fick en ny kassör, nämligen David Magnusson, Offerdal.

Ny sekreterare var Carina Engström, Österund, och studieorganisatör var Kenth Fick, Häggenås. Ragunda, Åre, Österund och Bräckes ledamöter var samma som föregående år. Marianne Persson var ny ordförande i Berg, men ordförandeposterna i Härjedalen och Krokom vakanta.

Kenth Fick, Häggenås, var nytt beri-ombud, och Yvonne Gradin var nytt burg-ombud. Reumatikerna hade nu fått en ordinarie ledamot i LHR, Maj-Britt Jederfelt, Östersund. Kongressombud var Erik Hansson, Carina Engström och David Magnusson. Burg-ombudet Yvonne Gradin var också med på kongressen som observatör. Minnesfondens styrelse bestod av ordförande, kassör, sekreterare, Kent Fick och  Atle Grönlund. Medlemsantalet var vid årets slut 1.209.

Distriktets olika representanter var med på en hel del studier, kurser och konferenser. En fibromyalgi-träff hölls i februari, och sen var det kurs för burg-ombud och studieorganisatörer i Nynäshamn där Riksförsäkringsverket, läkare, sjukgymnaster m.fl deltog och gav kursen ett bra innehåll.

Det var även en planeringskonferens på Hallstadberget, och David Magnusson  deltog i en veckoslutskurs på Hola  Folkhögskola, och det var återigen träff om samarbetet med Norge där idégivaren PO Melin från Gäddede deltog. Kenth Fick deltog beri-gruppens konferens i Växjö på våren och vid konferensen i Stockholm på hösten. Planeringskonferenser med distriktets lokalstyrelser fortgick och länets intresse-arbetsgrupper samlades på hösten. 

Under hösten pågick en radiokampanj om reumatism 21 oktober-1 december och distriktet deltog med lokala aktiviteter. Det var kongress i Ronneby och där deltog Erik Hansson,

David Magnusson och Carina Engström. HCK demonstrerade på gatorna i Östersund med protester mot neddragningar i den offentliga sektorn, och många medlemmar från vår förening deltog också.

Bokslutet var på 87.298 kr för reumatikerdistriktet och för minnesfonden 21.758 kr. Det gav förutsättningar att driva distriktets verksamhet på ett bra sätt.

 

1992-03-28 samlades man till representantskapsmöte på Frösön i Valla församlingsgård. Inbjuden var Sivert Klasson, förbundet, och dr Julio Goobar, Östersunds Reumatikersjukhus.  Julio Goobar informerade om sjukvården idag och i framtiden, och visade med bilder hur politikerna styr och tänker bestämma vilka som ska få vård och behandling. Enligt hans information hade vi reumatiker all anledning att oroa oss över att vi inte ens nämndes i någon prioriteringslista. Styrelsen var densamma som året innan, och Barbro Sundin, Strömsund, var nytt ombud för fibromyalgi-gruppen. I minnesfondstyrelsen satt Doris Hurtig istället för Atle Grönlund. Medlemsantalet var vid årets början 1.209 och ökade under året till 1.350.

Unga reumatiker hade Öppet Hus på reumatikersjukhuset, och personal från lokalföreningarna hjälpte till med arrangemanget. Det var en fint planerad dag med team från sjukhuset och besökarna fick se hela sjukhuset och prova på alla aktiviteter och träffa personalen. Fibromyalgi-grupper bildas i en del föreningar och i distriktet. Temadagar, studier och konferenser var det gott om, som t.ex. temadag om fibromyalgi på lasarettet, kurs i "Obotlig smärta" på Hola Folkhögskola, stormöte om fibromyalgi i Östersund samt ordförande- och fibro-ombudskonferens i Stockholm.

Vid ett flertal möten i lokalföreningarna deltog Sivert Klasson från förbundet. SLE-ombudet Kersti Salomonsson informerade om SLE-gruppens första nordiska samrådsmöte i Stockholm, och om ombudsmöte och temadag för norra regionen i Skellefteå.

Man avslutade årets verksamhet med styrelsemöte och julbord på Valla församlingsgård. Intendent Åke Ljusberg informerade om sjukhusets ekonomi samt om dess framtid, och att det skulle bli en övergång till aktiebolag från och med 1993. Man trodde nog att bolagiseringen skulle öppna dörren för fler patienter, vilket i sin tur skulle innebära en stabilare ekonomi. Det väckte, trots det, en viss skepsis i länets föreningar, för det kändes rätt osäkert hur det "egentligen" skulle bli med reumatikervården i fortsättningen.

 

1993-03-06 var det årsstämma för reumatikerdistriktet igen på Frösön i Valla församlingsgård.

Även denna gång var Sivert Klasson med från förbundet. Han informerade om förestående omdaning av förbundets arbetssätt, om studiers värde och om utbildning för studieledare i det nya fibromyalgi-materialet.

Lars Oskarsson
 
 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 


Erik Hansson som varit distriktets ordförande i åtta år hade avsagt sig omval, och talade om sina år som aktiv i styrelser inom såväl länet som centralt. Han var ordförande i Östersundsområdets lokalförening av RMR åren 1983-1987. Han tyckte det var lärorika år som var bra att ha bakom sig i fortsatta uppdrag som god man i kommunen. Han avtackades för sina insatser under åren av Sivert Klasson, av David Magnusson med en gåva som tack från distriktet och med blommor av Doris Hurtig som tack för den gästvänlighet som alla fått del av i Eriks hem.

Ordförande blev Lars Oskarsson, Östersund, och ny sekreterare blev Olle Jacobsson, Östersund. Övriga ledamöter var samma som föregående år, och tyvärr så var föreningarna i Bräcke, Krokom och Härjedalen fortfarande vilande. Fibro-ombud var under året Anette Lanz, övriga ombud var de samma som föregående år. Lars Oskarsson blev förbundsrådsledamot och David Magnusson följde med på möten i rådet som stöd för den nyvalda ordföranden. Minnesfondens styrelse var ordförande, kassör, sekreterare, Kent Fick och Doris Hurtig.

De vilande föreningarnas medlemsandelar från förbundet förvaltades efter beslut på årsmötet av Distriktet, och likaså outnyttjade medel för att i första hand användas för att få igång föreningarna igen.

Det var ett år med förändringar vad gäller kontorsutrustning, för efter att distriktet i alla år stort sett bara hade haft skrivmaskiner (ordförande Erik Hansson hade egen datorutrustning) så inköptes såväl dator som kopiator och telefonsvarare och därmed blev styrelsens arbete mycket lättare.

Det var konferenser, studier av många slag under året för sjukdomsgrupp och studieombud. Möten i samråd med NHR och RMA anordnades för att diskutera vårdresor med Humlegården t.ex om försäkringskassornas ringa förståelse av hur viktigt det är med hälsoresor för rekreation och förebyggande hälsovård. Det ledde till en välbesökt konferens på Folkets Hus i november om "Utlandsvård - Lyxsemester eller god vård?".

Det var handikappdag på torget i Östersund och där var vi med och informerade om reumatism och hjälpmedel. Sen var det Reumatikerdag på reumatikersjukhuset på hösten, och då fick besökarna se hela sjukhuset och det var bemanning av sjukhusets personal på mottagningen, terapin och sjukgymnastiken. Den hälsobastu (kolbastu) som Nils Ove Palm förordade som effektiv behandling för värk fick man också se och prova på. Den var installerad i fyra veckor på sjukhuset i studiesyfte.

HCK bytte namn till Handikappförbundens Samarbetsorgan och hade kurs på Vemdalsskalet om den nya organisationen och dess nya stadgar. Förbundet hade planeringsträff för styrelserna i Bräcke och fibrogruppen var med på en kurs i självförtroendeträning på Fjällsätra rekreationshem och det var fibroträff där Margaretha Söderlund från centrala ledningsgruppen deltog.

Jämtlands och Västernorrlandsdistrikten deltog med representanter på konferens på Österåsen.

Husläkarreformen oroade reumatikerna som behöver vård av specialister, men i Jämtland stod man på sig och införde inte reformen, så vi behövde inte välja husläkare, tack och lov!

Ordföranden åkte på ordförandekonferenser och förbundsrådsmöten och intervjuades i press och radio om livet med reumatism och om reumatikervården i länet. Det gavs då ett fint tillfälle att föra ut vårt intressepolitiska program också.

 

1994 - Kamp för vårt reumatikersjukhus!

    

  

1994-03-26 var det representantskapsmöte (årsstämma) på Årevidden, och då var Margaretha Bäckskog inbjuden från förbundet. Hon informerade oss om det mest aktuella i förbundets verksamhet. Ordförande, kassör och studieorganisatör var de samma som föregående år, men Britt Isacsson var ny sekreterare. Ledamöter var de samma som förra året, likaså ombuden för beri, burg och SLE. Adjungerad ledamot för fibrogruppen var Monica Emanuelsson.

Det togs fram ett nytt minneskort och ett uppvaktningskort med framsida designad av Doris Hurtig färdigställdes under året och fondens namn ändrades till Jämtlands Läns Reumatikerfond.

Det utformades nya stadgar som förtydligade fondens ändamål och skulle gälla från nästa årsstämma. Distriktet sökte bidrag ur Kronprinsessan Margaretas Minnesfond som beviljades med hela 80.000 kr. För pengarna inköptes faxar, kopiatorer, telefonsvarare och skrivmaskiner till lokalföreningarna och distriktet. Det blev mycket enklare att utföra kontorssysslor, för att inte tala om hur mycket en telefonsvarare gör för att förbättra kontaktmöjligheterna.

Detta år meddelade riksförbundet att om inte landstinget köpte in sig med 2,5 miljoner i Östersunds Reumatikersjukhus AB så måste det med största sannolikhet läggas ned! Det lades därför ned ett stort arbete och engagemang i både styrelsen och bland de enskilda medlemmarna på att protestera och få landstinget att förstå hur viktigt det var att behålla reumatikervården på sjukhuset. Det hade redan försämrats rätt så mycket med neddragningar av olika slag, och vi var ständigt utsatta för landstingets budgetåtstramning. Kvoten för länets reumatiker räckte inte till, och det resulterade, trots många protester, i att badgrupperna för t.ex. Bechterew-reumatikerna betraktades som egenvård och därmed gällde inte frikortet längre. Man skulle betala en fast summa per termin och det var ett stort bakslag, för det är absolut träning som är nödvändig, sjukvårdande som förebyggande vård.

Distriktet sökte finansiering av ett utskick till samtliga medlemmar i landet för att uppmärksamma dem om det svåra läget med risk för nedläggning av det "egna" sjukhuset, och med uppmaning om att kräva remisser för vistelse på Östersunds Reumatikersjukhus. Till denna "marknadsföring" bidrog Östersunds kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting och riksförbundet med sammanlagt 220.000 kr. Innan årets slut färdigställdes och skickades det 56.000 brev.

Föreningarnas svar på förslaget till ny omorganisationen i förbundet sammanställdes och visade sig vara positiva. Östersunds Reumatikersjukhus hade 25-årsjubileum och distriktstyrelsen var med på festen i Gamla Teaterns fina lokaler. Det ordnades sightseeing med buss i Östersund för de tillresande representanterna från övriga distrikt i landet, och man samlades till ett möte för att bilda en arbetsgrupp för att bevaka utvecklingen vid sjukhuset och medverka till att det skulle vara kvar. Det var många träffar med landstingsdirektören och politiker om vårdkrisen för reumatikerna, och även patienterna på sjukhuset uppmanade alla reumatiker att skicka kort med protester till landstinget.

Den 9/12 anordnades ett fackeltåg för att demonstrera mot planer på försämrade vårdvillkor för reumatikerna och mot en befarad nedläggning av sjukhuset. Det blev en pampig demonstration som gick till torget där det hölls tal av Lars Oskarsson och Ralf Lerner, VD för sjukhuset. Doris Hurtig läste sin appell om den försämrade vårdsituationen med uppmaning till politikerna att ta "rätt" beslut. Den 15 december överlämnades 13.500 namnunderskrifter till landstinget som samlats in med protest mot försämring av reumatikervården i länet. Det var många insändare från patienter och andra berörda, och många referat om det kritiska läget i pressen och intervjuer m.m. i radio.

Distriktet fick en expedition på Folkets Hus i Östersund, i Handikappsamverkans lokaler, där ordföranden arbetade. Under året var det många kurser och konferenser som besöktes flitigt av representanter från distriktet. Ett flertal gällde HSO:s organisation och det var flera ordförandeträffar för länets HSO-föreningar. Ombudsträffar och kurser för fibro-, beri-, SLE och burg-ombud och studieorganisatörer. Man gick kurs i intressepolitiska frågor, informatörsutbildning och det var beri-konferens på reumatikersjukhuset. Vi deltog i Handikapprörelsens dag mm. Det skulle bli för mycket att här återge allt. Sista mötet för året hölls på Wången pensionat och avslutades med julbord och trevlig samvaro.

 

1995 stod det klart att reumatikersjukhusets framtid tryggats för den närmaste framtiden genom att landstinget gick in som delägare. “Ett nej från landstinget nu och det hade varit slut“, sa Lars Oskarsson och skålade i champagne med personalen på reumatikersjukhuset. "Visst blir det tufft i fortsättningen också, men nu har vi chansen. Det känns skönt för alla som ställt upp och kämpat!"

Nu bildades bolaget Östersunds Reumatiker och Rehabiliteringssjukhus AB (ÖRR AB) som skötte verksamheten. Aktieägarna var förbundet, landstinget samt SKAF, Svenska Kommunalarbetarförbundet. Länsstyrelsen och kommunen gick in och stödde verksamheten med några miljoner

1995-03-25 var det dags för ett representantskapsmöte igen, och då hölls det på Wångens pensionat i Alsen. Från förbundet deltog sektionsledaren Leif Hansson vid förbundskansliet.

Han framförde förbundets hälsning och uttryckte sin och förbundets uppskattning över det enorma arbete som lagts ned för att rädda reumatikersjukhuset och att det nu gällde att fylla det med verksamhet. Förbundet fyllde 50 år och en jubileumsbok skrevs om Sveriges största, men inte starkaste, handikapporganisation. Under jubileumsåret inföll också förbundets 7:e kongress, och det pågick en medlemsvärvningskampanj som de första två månaderna resulterat i 5-500 nya medlemmar. I Jämtland ökade medlemsantalet med 80 nya medlemmar under värvningskampanjen.

Distriktet fick ny sekreterare igen, Gunilla Moen från Strömsund. Studieledare var Kenth Fick och Berith Krieg. Krokomföreningen var igång igen med Rigmor Danielsson som ordförande och därmed ledamot i distriktstyrelsen. Härjedalsföreningen hade försökt ha lite verksamhet med hjälp av distriktet. Marie Eriksson var kontaktombud och fungerade som ledamot i distriktet. Adjungerade ombud för de fyra sjukdomsgrupperna var desamma som året förut.

Lars Oskarsson var ledamot i förbundsrådet, och David Magnusson var ledamot i Handikappsamverkans styrelse. Adjungerad ledamot i reumatikersjukhusets bolagsstyrelse var David Magnusson som också representerade handikappföreningarna i DYR, Delegationen för yrkesinriktad rehabilitering. Lars var med i Vägverkets regionala handikappråd i Region Mitt. I LHR, länshandikapprådet, var David Magnusson ledamot för Handikappsamverkan.  Alla dessa uppdrag medförde en hel del möten och konferenser för ledamöterna. Inför kongressen samlades "Norrlandsligan" för att diskutera och försöka stärka sina positioner inom förbundet. Det var distrikten från Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, och vi höll till på Medlefors folkhögskola i Skellefteå.

Kongressen gick av stapeln i dagarna tre från den 29/9 på Aronsborg i Stockholm, och Jämtland representerades av Lars Oskarsson, Doris Hurtig och Marianne Persson som ersättare för Gunilla Moen. Hildegard Bergvall var observatör. David Magnusson blev invald som ledamot i förbundsstyrelsen som för övrigt också fick ny ordförande, Lena Örsvik efter avgående ordförande Gunnar Källgren. Kongressen tog beslut om namnbyte till reumatikerförbundet och ny logotype skulle tas fram.

Distriktets föreningar deltog i handikappdag på torget i Östersund 2 september tillsammans med övriga handikappföreningar. De olika sjukdomsgruppernas ombud deltog i ett flertal konferenser och kurser. Unga reumatiker fick fart på sin verksamhet och hade utflykt till Verkön, deltog i julmarknad på Jamtli mm. SLE hade t.ex medlemsträff på Sällsjögården och utbildningsdag om SLE i Östersund samt en höstträff i Svenstavik.

Fibro-ombuden var på upptaktsmöte för "resurspersoner " i Malmö, på fibrokontaktmöte på Skårsjöholm, ombudsträffar i distriktet och information i föreningarna om cirkeln Fibroliv.

Beri-gruppen hade inte riktigt kommit igång, men ombuden var på beri:s rikskonferens i Stockholm. För de övriga var det socialombudskurs, informatörskurs och genom Handikappsamverkan var många med på en bra kurs, "Kartboken“,  på Sällsjögården.

Vi uppvaktade Gävleborgs Reumatikerdistrikt på deras 25-årsjubileum.

Avslutande möte och julbord hölls i Svenstavik på Hotell Sydjämten och då var det information om alla förändringar i försäkringskassefrågor. Balansräkningen för året var på kr  123.144:95 och för fonden kr 77.466:68.

 

1996 rådde fortfarande stor oro bland reumatikerna som inte kände sig hemma som förr på reumatikersjukhuset. Ingenting är sig likt tyckte patienterna. Många anställda fick sluta och organisatoriskt hade sjukhuset slagits ihop med Hälsoinvests ryggpoliklinik och Åreklinikerna vilket i sin tur gjorde att det inte var så många reumatiker som vårdades längre på de två avdelningar som fanns kvar för dem. Det sved med tanke på att sjukhuset renoverades och byggdes om just för reumatikernas behov!

VD på sjukhuset, Ralph Lerner, sa att “det är klart att många är oroliga, men vi var tvungna att göra så här, annars hade ingenting blivit kvar“. Orsaken var densamma som tidigare: Övriga landsting skrev inte ut remisser till reumatikersjukhuset och därför var ekonomin dålig.

1996-03-30 var det repreentantskapsmöte i Tullingsåsgården, Strömsunds kommun. Inbjudna var Kurt Jörgensen från förbundet och föreningens ålderman Erik Hansson. Samtliga i styrelsen, funktionärer och ombud var som föregående år.  Ekonomin tillät arvoden på tillsammans 3 300 kr för styrelse, ombud och revisorer. Bilersättningen utbetalades som tidigare år med 13 kr per mil. Lars Oskarsson var med i förbundets valberedning och i förbundets IT-grupp.

Från Prinsessan Margaretas fond för inköp av material hade det inkommit 20 000 kr. För dessa inköptes färgskrivare, laminator samt skärm, tangentbord och skrivare till sekreteraren. Landstingets föreningsbidrag har diskuterats en längre tid för att få en rättvisare fördelning baserad på verksamhet och medlemsantal. Man lyckades till slut, och det blev ett bra resultat för  Handikappsamverkans föreningar, och det innebar för distriktets del  ett bidrag på 62.400 kr

Under året startade distriktet försäljning av Bingolotter som distribuerades ut till abonnenter. Detta visade sig vara lyckosamt för föreningarna som fick 5 kr i provision pr såld lott, vilket medverkade till bättre ekonomi.

Handlingsprogram för handikappfrågor diskuterades i januari med landstingsrepresentanter och deltagare från styrelsen. Lars, David, Doris och Monica informerade om reumatiska sjukdomar och handikapp för ca 160 åhörare från olika vårdyrken i en fortbildningsdag på Folkets Hus.

I maj var det informationsmöte ang. sammanslagning av Åreklinikerna och Östersunds Reumatikersjukhus, vilket skulle bli ett faktum senast 31 augusti 1996. Man sade att det skulle bli en kompetenshöjning genom att säga upp all personal och att personalen fick söka om sina tjänster igen!

Distriktet skickade ut ett informationsblad, Leden, till alla medlemmar och hade ambitionen att skicka fler liknande blad varje år, men kostnader blev för höga så idén lades ner.

På Scandic Hotell i Bollnäs var det regionkonferens och där deltog fem representanter från distriktet. Det var en mycket bra kurs på temat smärta. ABF Mellannorrland hade kurs i EU-frågor med EU:s stödfonder på programmet, och studiecirkeln " Lyftet " startade i Östersund och avslutades med internat på Hola i november med temat Kvinnohistoria och data.

Studieledarna deltog  i konferens på Nynäsgården i Nynäshamn med övriga distrikt och lärde sig en hel del nytt om studier.  Det var kurs i föreningskunskap  för  distriktets föreningar på Renfjällsgården i Edsåsdalen i maj, och i november  var det kurs- och verksamhetsplanerings-dagar i Bräcke för distriktets styrelser och ombud.

I övrigt var det kurser och konferenser för beri, fibro och SLE som ombuden flitigt deltog i.

Unga reumatiker var på sin första vårdresa till Teneriffa som till stor del bekostades av medel som sökts ur olika fonder. De var också på Richard Wolf- konsert!

Unga reumatikers bankmedel och hälsoresebidrag ingick i distriktets räkenskaper, så därför var balansräkningen för distriktet 96-12-31 på 407.643 kr.

Nils-Owe Palm, reumatikerföreningen i Ragundas ordförande, avled i slutet på året.

Årets avslutning med julbord skedde på Café Tomten i Strömsund.

 

1997-03-28 hölls representantskapsmötet i Sockenstugan, Pålgård i Ragunda, och gäster var Donald Monvall, förbundet, Erik Hansson, Ålderman i föreningen och Gunda Knutsson, Ragunda. Monvall berättade att han var stolt över att arbeta i reumatikerförbundet, och konstaterade att det var det enda förbund som hade ökat medlemsantalet. Det var tufft klimat för människor med reumatism med en ständig kamp mot nedskärningar och för reumatikersjukhusens överlevnad. Förbundet har därför en mycket viktig uppgift att arbeta för att bevisa för myndigheterna att man sparar pengar på att rehabilitera och vårda reumatiker.

I fyra föreningar var det nya ordföranden och därmed ledamöter i distriktet. Anna-Stina Palm, Ragunda, Barbro Lind, Berg och Sverker Eriksson, Strömsund och Lars Oskarsson, Krokom.  För Unga reumatiker blev Hildegaard Bergvall ombud. Kongressombud var Doris Hurtig, Gunilla Moen och Hildegard Bergvall. Förbundsstämmoombud var Doris Hurtig och Hildegard Bergvall. Övriga ombud var de samma som föregående år.

Det var svårt att få ansvariga för mötesverksamheten i Bergs förening, och därför gick distriktets AU in och hjälpte till under året. Det ordnades musikcafé med handikappinformation och utställning i Berg i februari, välbesökt, med distriktet som medarrangör. På Folkets Hus i Östersund ordnades möte där vi kunde följa invigningen av det nya forskningslaboratoriet på Karolinska sjukhuset.

Förbundsstämman beslöt i juni att fem centrala råd skulle bildas och att befintliga intresse- och arbetsgrupper skulle omvandlas för att ingå i dessa. Nu skulle alla diagnoser få specifik tillhörighet i någon av dessa fem råd, och råden skulle finnas på central, distrikts- och föreningsnivå.

På rikskongressen i september beslöts att förbundsstyrelsen skulle fastställa nödvändiga övergångsbestämmelser inför omorganisationen under tiden 1998-2001, och det togs beslut om nya stadgar. Medlemsavgiften blev oförändrat 150 kr, familjemedlem 75 kr , för familj högst 300 kr. Föreningsandelen blev 30 kr per medlem för distrikt och förening.

I distriktets föreningar ordnades rådslagsmöten för att diskutera om hur man ville att rehabiliteringen i Jämtland skulle se ut i framtiden. David och Lasse var med på en planeringsdag om rehab.

Vi fick ett rum på reumatikersjukhuset och flyttade distriktets expedition dit.

Boken "Inga händer inga kakor", skriven av reumatikern Yvonne Hedlund, delades ut till makthavare i kommunerna som behövde lära sig mer om reumatism. Genom påtryckning om fotvård för reumatiker som frikortsberättigad behandling, pågick landstingets upphandling av Fotvård i Östersunds kommun. Glädjen var stor för många reumatiker när de fick ta fyra behandlingar per år med remiss och frikortet gällde.

På reumatikersjukhuset bildades ett brukarråd och däri ingick Doris Hurtig, Sven Åke Sjödin och Margaretha Bäckskog från förbundet. Det var i senaste laget tyckte vi, för det pratades om "avveckling" av verksamheten för förbundets del.

Under det här året drog sig landstinget ur ägarskapet i reumatikersjukhuset - SKRAB, men lovade att köpa vårdplatser för 20 miljoner också nästa år. Framtiden tedde sig således mycket oviss igen! Det var dags igen för protestlistor och insändare från alla håll om att rädda sjukhuset!

I oktober arrangerades utförsäljning av överskottsmaterial i form av möbler, tyger och garner tillsammans med ÖRR. Information om föreningen i "Brukarforum" på Folkets Hus där man hade redovisning av de projekt som genomförts med hjälp av Tidig samordnad rehabiliterings pengar. En hjälpmedelsenkät skickades ut angående hjälpmedelsinnehav och behov av sådana. Det visade sig i de inkomna svaren att utan hjälpmedlen skulle många inte klara sig, även de små hjälpmedlen inräknat, och det bevisade att hjälpmedel indirekt sparar kommunen för utgifter via mindre behov av hemtjänst.

Temadag om reumatism som SLE och övriga diagnoser hölls i Östersund med föreläsning av docent Ola Nived och av kurator Kerstin Nived om reumatikers rättigheter och diverse problem. 

Den årliga föreningskonferensen för länet var även denna gång i Bräcke, och man planerade då kommande verksamhet. Sen var det förbundets föreningskonferens i Sundsvall tillsammans med Västernorrlands och Gävleborgsdistrikten, och där fick vi mycket information om förbundets framtida verksamhet och planer. Det var en hel del konferenser för studieledarna, och då handlade det om IT-projekt, studiematerialet "Möte med datorn", "Vägen till medvetenhet" och "Aktiv vårdkonsument", "Lyftet" och "Fibroliv". Alla dessa ämnen har man utbildat studieledare i, och studerat flitigt i distriktet.

Distriktet deltog detta året i Östersundsföreningens julfest efter styrelsemöte den 30/11.

 

1998, i februari, hade Tv-programmet Livslust ett inslag där läkare och medlemmar svarade på frågor. Ett uppföljningsmöte arrangerades senare med reumatikersjukhusets dr Kramer som talade om smärta och svarade på frågor från publiken. Ur en sammanfattning av föreningarnas remissvar på förbundets Vård-rådslag kan man nämna att vi inte tycker att primärvården är "rätt" vårdnivå för ett ökat antal reumatiker. Nej, reumatologer och team är ett måste för oss reumatiker och det saknas resurser i reumatikervården. Om prioritering i vården tycker vi att det kan vara bra om det sker på våra villkor, för den får inte användas i nedskärnings syfte. En satsning på rehabilitering av reumatiker är en investering för samhället.

I mars var det invigning av distriktets expedition på reumatikersjukhuset och då bjöds besökare och personal på kaffe med våfflor. Vi hade länge försökt få ett rum där för att lättare kunna hålla kontakten med medlemmarna som ganska ofta var där på sina sjukbesök.

1998-03-28 var det representantskapsmöte på Åsarna Ski Center i Bergs kommun. Inbjuden var landstingspolitikern Ingrid Kallberg och BoÖrjan Försth, FN-distriktet. Ingrid Kallberg är vi tack skyldig för hennes medverkan till fotvård för reumatiker. Det blev en ny ledamot från Krokomsföreningen, Yngve Danielsson, och Bergs förening som var vilande hade inte någon ledamot, men i övrigt var styrelsen oförändrat detta år. De fem nya råden som vi redan detta år kunde välja blev till namnen desamma som ombuden under föregående år. SLE-Sjögrensråd: Kersti Salomonsson, Bechterew-spondylitråd: Kenth Fick, Fibro-Mjukdelsråd: Laila Jonsson, Artritråd: Berith Krieg och Artrosråd: Stig Sundqvist.

Adjungerad från Unga reumatiker var Hildegaard Bergvall. Förbundsstämmoombud var Doris Hurtig och Hildegaard Bergvall. Ordförande i Handikappsamverkan Jämtland var Lars Oskarsson, och kassör David Magnusson.

Distriktet arrangerade ett stormöte på reumatikersjukhuset för att få information av VD:n Ralph Lerner och överläkaren Kenneth Larsson om sjukhuset och dess framtid. Det kom inte mindre än 170 vetgiriga patienter och medlemmar som fick tillfälle till att ställa frågor och ventilera sin oro för reumatikervården som sakta men säkert raserades i vårt län. Svaren de fick var inte särskilt löftesrika och ingav föga förtröstan inför framtiden.

Distriktet gick ut med en uppmaning till alla att engagera sig med insändare i tidningar med protester mot nedläggning av reumatikersjukhuset igen. 8000 vykort, ritade av Doris Hurtig och med färdigtryckt text som styrelsen enats om trycktes upp och skickades till alla medlemmar så de kunde bombardera politikerna med protester. Denna kampanjen visade sig få stor uppslutning och gav säkert politikerna stark vägledning till det beslut som skulle tas om verksamheten.

Påverkan i form av samtal med olika politiker, radiointervjuer, insändare och liknande var intensiv under året. Om allt vårt agerande bidrog till beslutet vill vi ha osagt, men vi hoppas att vi hjälpte till så gott vi kunde. Landstinget tog i alla fall beslut om att köpa reumatikersjukhuset och driva reumatikervården där!

På hösten hade vi ett stormöte om den framtida reumatikervården och rehabiliteringen som nu måste lösas vid övertagandet av sjukhuset. Landstingspolitiker och tjänstemän medverkade i panelen och fick svara på många frågor från ca 120 reumatiker, anhöriga och personal inom vården.

Under året fortsatte även vår verksamhet med möten, konferenser och studier av olika slag. De olika ombuden, råden, hade en mjukstart i sin verksamhet och skulle få information och utbildning. En datorsatsning i förbundet ledde till att distrikten fick köpa en dator för ringa 1.000 kr.

Distriktet fick en donation på 254.500 kr av Birgitta Andersson, Lidingö, som varit patient på reumatikersjukhuset och som ville ge denna gåva till reumatiker i Jämtland. Det skulle resultera i bildande av en fond med namnet: Birgitta Anderssons Fond.

I maj åkte nästan hela styrelsen och några ombud till Stockholm på studieresa. Vi besökte Handikappinstitutet, förbundskansliet, Wasa-museet och gick på teater och såg West Side Story, och vi var "interner" på hotell Långholmen. Vid vårt besök på förbundets kansli träffade vi de flesta som jobbar där. Det är ju bra att veta hur de olika personerna ser ut som man har telefonkontakt med.

Distriktet anordnade bymöten i Bräcke, Berg, Ragunda, Härjedalen och Krokom. I Strömsund anordnade lokalföreningen flera träffar på olika orter i kommunen. Byträffarna var ett försök att aktivera medlemmarna och att genom information om vår verksamhet få flera medlemmar.

Våra valda ombud deltog i förbundsstämman i Aronsborg i juni, där man antog riktlinjer för diagnosgruppsorganisationen, bestämde rådens namn och valde ledamöter till centrala råden på förbundsnivå. 

Medlemsavgiften höjdes till 200 kr per medlem, och av den summan fick förening 50 kr och distrikt 40 kr i verksamhetsbidrag. På ett informationsmöte på Folkets hus i Östersund, där resultatet av projektet ”Tidig samordnad rehabilitering” redovisades. Kunde man konstatera att det borde vara mer brukarpåverkan.

Den årliga föreningskursen hölls även detta år i Bräcke i oktober

David Magnusson och Kenth Fick har roligt på Distriktets utbildning.

 

Distriktets julbord intogs på Hotell Norrgård i Föllinge.

På årets sista dag samlades ca 30 medlemmar utanför reumatikersjukhuset där vi tackade för de 30 "goda" åren. Doris Hurtig läste en dikt och alla tände var sitt ljus.

 

1999 inleddes med Bechterew-information till patienter på Remonthagen, det nya namnet på reumatikersjukhuset, som i våra hjärtan nog alltid kommer att heta Reumatikersjukhuset!

I arbetsgruppen för Tidig samordnad rehabilitering har David Magnusson medverkat till att en individuell handlingsplan tagits fram. Den blir ett bra verktyg för alla i kontakter med myndigheter. 1999-03 14 var det dags för ett representantskapsmöte igen och denna gång hölls det på Folkets Hus i Östersund. Inbjudna var landstingspolitikern Stefan Fax, Krokom, och Bo Örjan Försth. Fyra motioner antogs och skickades till förbundsstämman, de handlade om  IT-satsning, vård och mediciner, bilstöd och resebidrag till föreningar.

Styrelsens sammansättning ändrades inte, och inte heller de adjungerade råden. Ny som adjungerad från Unga reumatiker var Helena Bergvall. De ordinarie revisorerna, Nils Swee och Hans Morén, har vi haft äran att få ha kvar under många år, och vårt frimärksombud, Torbjörn Salomonsson, likaså.

Styrelsen började fundera på nästa års jubileumsfirande när distriktet fyller 50 år och utsåg en arbetsgrupp. Det skulle skrivas en historik över verksamheten, och även föreningarna ombads att skriva sin historik.

I juni var det förbundsstämma på Aronsborg i Bålsta och Doris Hurtig var med som ombud. Lars Oskarsson var med som ledamot i valberedningen och David Magnusson som förbundsledamot. Bland besluten som togs kan nämnas att förbundets bidragsregler ändrades en hel del. Bilstödet togs bort, till fördel för rehabilitering, och när reglerna trädde i kraft år 2000 så skulle man kunna söka enskilda bidrag för rehabilitering.  Verksamhetsinriktning för år 2000 - 2004 antogs och det var en del nya val till diagnosgruppernas centrala råd m.m. Brukarkommitté för Spenshults Reumatikersjukhus valdes, och det var viktigt även för oss jämtar som också kan få vård där om vi remitteras dit!

Fibromyalgi-patienterna behandlades inte längre på reumatikermottagningen och fick inte bada i bassängen enligt beslut på Reumonthagen. Detta ansåg vi vara mycket fel, enär man inte gjorde urvalet efter individuell remiss från läkare, utan helt enkelt uteslöt en hel sjukdomsgrupp och hänvisade dom till primärvården.

Bara 4-8 patienter fick ligga inne för vård och behandling på en avdelning, och då tillsammans med stroke-patienter. Det upplevs som svårt för reumatikerna och oacceptabelt. Distriktets AU hade flera kontakter med sjukhusets ledning om detta, men beslutet stod fast, och senare blev det artrosgruppens tur att uteslutas. Vi hade befarat försämringar i vården, men inte så drastiska! På en avdelning för veckorehabilitering utan nattbemanning där man kan få vård under några veckor, och de patienter som får vistas där är nöjda: de får intensiv och bra behandling.

Förbundets, och vårt eget, nya arbetssätt innebär att det blir ett ökat antal möten och konferenser, och det tar sin tid att lära sig hur man skall gå vidare. På Folkets Hus var det råd- och ombudsträff i april. Där jobbade man i grupper för att se vilka mål verksamheten skulle ha. Det nya arbetssättet innebär ju att det måste vara mycket information om råden, och man enades om att ha temadagar och fortsatta träffar framöver. Aktuellt på studiefronten var projektet "Vägen till medveten vårdkonsument" som handlar om att stärka människors möten i vården, studiematerialet "Av egen Kraft" som handlar om att i grupp utveckla tron på sin egen förmåga samt "Möten - möjliga och omöjliga", ett utbildningspaket om bemötande.

Efter en studiekonferens i Nynäshamn ordnade våra studieledare en planeringsdag på Folkets Hus i Östersund för studieansvariga, diagnosombud och ordförande där materialen presenterades, och det var också information om Kunskapslyftet som har målet att ge 3-årig gymnasiekompetens för så många som möjligt.

Föreningskonferensen hölls i Bräcke för Jämtland och Västernorrlands län med information om aktuella förbundsfrågor och om hur den nya organisationens verksamhet skall kunna genomföras. Det var även ”inspirationsdagar” i Bräcke för valda ombud i distriktets föreningar för att diskutera hur man skall kunna ta initiativ till diagnorrelaterad verksamhet.

En temadag hölls i Östersund tillsammans med Unga Reumatiker med rubriken ”Hur lever man som reumatiker?”.  Angelica Fritihof, Magdalena Fransson från och kurator Gunilla Hedman föreläste om hur det kan vara att få en reumatisk sjukdom.  

 Det hölls medlemsmöten i Bräcke, Sveg och Hede, och dessa utannonserades på alla möjliga sätt. Förutom Lars Oskarsson och David Magnusson deltog Janne Söderman och Annika Lindell från  förbundet, men det var inte många som kom på mötena, trots att vi vet att intresse finns för verksamhet bland enskilda medlemmar.

Distriktet har vid årets slut en balansräkning på summan 156.434 kr, summor för intäkter och utgifter var på över 700.000 kr. Betydligt högre summor än de små medel man började med vid starten 1950...

Reumatikerfonden hade också ökat bra och balansräkningen löd på kr 385.401 och det hade dessutom utdelats stipendier på 38.466 kr. Balansräkningen för Birgitta Anderssons Fond var 261.776 kr och av stadgarna framgår det enligt donatorns önskan att  endast unga reumatiker i Jämtlands län kan söka medel ur fonden.

Distriktet avslutade årets verksamhet med traditionsenligt julbord på Hållandsgården i Undersåker.

 

2000 - Jubileumsåret

2000 planerar arbetsgruppen att ha seminariedagar med föreläsningar av reumatologer från hela landet för att fira 50-årsjubileumet i länet. Inbjudan skall gå till alla primärvårdsläkare och lasarettsläkare och det innebär stora kostnader. Kassören gör allt för att få sponsorer att ställa upp, men det är svårt. Alla företag i Jämtland har fått "tiggarbrev" men tydligen har inte seminarium om reumatism och 50-årsjubileum intresserat dem. I skrivande stund är det för tidigt att säga mer om jubileumsfirandet.

2000-03-25 var det representantskapsmöte på Folkets Hus i Östersund igen. David Magnusson fick äran att sitta ordförande och Lena Försth var sekreterare. Ny styrelseledamot från Strömsund blev deras nya ordförande Sonja Jernström Andersson. I övrigt var styrelsen och adjungerade diagnosombud desamma som förut. Förbundsstämmoombud var Doris Hurtig och Hildegaard Bergvall, och distriktet nominerade Bo Jonsson till fyllnadsval av ordinarie ledamot i förbundsstyrelsen, och Sven Åke Sjödin till brukarrådet i Spenshult. Lars Oskarsson ingår i en arbetsgrupp om “Hemtjänst och personhjälpsfrågor“ där även rörelsehindergruppen och DHR ingår.

Reumatikerförbundets riksstämma hölls på Hotell Skogshöjd i Södertälje den 14-15 juni. Man beslöt då att utöka antalet ledamöter i brukarrådet på Spenshult till sju, och då fick vi med Sven Åke Sjödin från Kramfors, vilket är bra, för det behövs vara någon från norra landsdelen också. Man antog verksamhetsinriktning för åren 2001-2005 och reviderade riktlinjer för diagnosgrupps-verksamheten och det förrättades val av ledamöter och ersättare i centrala råden. Brukarrådet på Remonthagen har träffats och skall marknadsföras på olika sätt, t.ex. på distriktets hemsida och i en folder.

Doris Hurtig och Hildegaard Bergvall på förbundsstämma

 

 

 

Distriktet har en hemsida,www.reumatiker.com, på internet som skall kompletteras med uppgifter om råden. Därför hölls rådsombudsträff. Alla lokala föreningar i distriktet skall också ha information om sin verksamhet.

Sen var det veckoslutskurs i Bräcke för föreningarnas styrelser och rådsombud med temat "Att vara reumatiker". Vi hade grupparbete om föreningsarbete, rådverksamhet och det var introduktion om First Class, ett datorprogram som vi skall lära oss använda.

Verksamheten fortsätter planenligt i distrikt och föreningar. Unga reumatiker åker på rekreationsresa till Tunisien i höst, och några medlemmar från Östersund och Åre åker till Ungern på behandlingsresa på ett termalhotell. Under tiden är det hjälpmedelsutställning som arrangeras av landstinget och hjälpmedelrådets brukargrupp, och senare blir det arbetskonferens, "Nyckelkonferensen", där man skall hitta nycklarna till framgångsrik habilitering/rehabilitering genom föreläsningar och dialog i seminarier. (Dokumentationen av den konferensen kan beställas via tel  063-14 75 22.)

 

 

 

Här nedan kan Du läsa lokalföreningarnas historik. 

 

Bergs Reumatikerförening.   En kort sammanfattning

 

1984

Bergs lokalförening av RMR bildades den 4 februari. Mötesordförande var Sixten Nilsson. Till ordförande för föreningen valdes Gun-Ole Bäckman, Åsarna, kassör Birgit Einebrant, Svenstavik , sekreterare Bertil Hammargård, Rätan. Vid möte den 7 april invaldes även Erik Grimsta och Lilian Norberg till styrelsen, ersättare Aina Lööf och Olga Mellqvist. Medlemsantalet var 50 personer.

 

1985

Den 14 december hölls årets enda möte. Mötes ordförande var Erik Hansson. Till ny ordförande valdes Gordon Åslin, vice ordf. Siv Jonsson, kassör Birgit Einebrant, sekreterare Bertil Hammargård. Medlemsantalet var 57 personer

 

1986

Årsmöte hölls den 23 februari i Svenstavik, mötesordförande var Gordon Åslin. Ordförande Bertil Hammargård, vice ordf. Gordon Åslin, kassör Birgit Einebrant, sekreterare Ingrid Östman. Den 5 juli deltog föreningen på Expo Norr (varu- och informationsmässa) i Östersund.

Den 20 november hölls en temadag i Oviken om kommunens handikappinsatser. Medverkande från Reumatikersjukhuset var överläkare Bengt Lindell, sjukgymnast Birgitta Bolin och arbetsterapeut Tina Lindberg. Från kommunen deltog politiker samt representanter från försäkringskassan och arbetsförmedlingen Frågan om varmbad var en het fråga under året vilket gjorde att medlemsantalet ökade markant till 265 personer.

 

1987

Årsmöte hölls den 21 februari i Oviken, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Bertil Hammargård, kassör Siri Eldebro, sekreterare Ingrid Östman. Medlemsantalet var vid årets slut 360 personer.

Vid medlemsmöte 15 oktober i Svenstavik diskuterades varmbad. Den 21 november anordnades medlemsmöte med dans på Skucku ordenshus.

 

1988

Årsmöte hölls den 21 februari i Svenstavik, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Bertil Hammargård, vice ordf. Marianne Persson, kassör Siri Eldebro, sekreterare Ingrid Östman.

Varmbad i Brunflo påbörjas. Bergs kommun bidrar med ekonomiskt stöd. Vattengymnastik bedrivs i Svenstaviks badhus under ledning av Iris Landen.

Den 3 juni hölls vårmöte för medlemmar i Hoverberg. Dr. Torgny Smedby från Reumatikersjukhuset höll föredrag om reumatiska sjukdomar. Även detta år, den 5 juli, deltog föreningen på Expo Norr.

 

1989

Årsmöte hölls den 19 februari i Svenstavik, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Bertil Hammargård, vice ordf. Marianne Persson, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Medlemsantalet har minskat till 233 då 127 medlemmar inte betalat sin medlemsavgift under de senaste två åren.

Ett musikcafé för medlemmarna hölls den 3 maj på Orrgården i Oviken. Bergs kommunala musikskola stod för underhållningen

Fredagen den 13 oktober hölls höstmöte på Vigge Bygdegård. Överläkare Anders Harju från Reumatikersjukhuset höll en intressant föreläsning om fibromyalgi. Susanne Pettersson och Pontus Wallén underhöll på nyckelharpa och gitarr.

                                                                                                                                                   1

1990

Årsmöte hölls den 25 februari i Svenstavik, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Vailet Martinsson, Oviken, vice ordf. Marianne Persson, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Trots 10 nya medlemmar minskade medlemsantalet av samma orsak som föregående år nu till 175 personer vid årets slut.

Sex medlemsmöten med olika teman anordnades under året på Folkets Hus i Svenstavik.

Den 3 december anordnades ett medlemsmöte på Folkets Hus i Svenstavik där Lilly Johansson föreläste om att må bättre med hälsokost. För underhållningen stod Ola Rörborn med fem unga spelemän på fiol och nyckelharpa.

 

1991

Årsmöte hölls den 24 februari, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Marianne Persson, vice ordförande Erland Knutsson, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Medlemsantalet var vid årets slut 167 personer.

Lördagen den 29 juni, sommarens absolut regnigaste dag, deltog föreningen vid ”Årets kommun-utmärkelsedag” på Galhammarudden med att dela ut informationsmaterial.

Den 23 oktober anordnades ett musikcafé till förmån för Radiohjälpskampanjen. 150 åhörare hade kommit för att höra Bergs kommunala musikskola.

Den 9 november hade föreningen ett kommuntäckande arrangemang med att vara ute på torg och i affärer med att sälja kampanjnålar för radiohjälpsinsamlingen och dela ut informationsmaterial.

 

1992

Årsmöte hölls den 23 februari i Svenstavik, mötesordförande var Erik Hansson. Ordförande Marianne Persson, vice ordf. Erland Knutsson, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Medlemsantalet minskade trots nya medlemmar, vid årets slut 145.

Medlemsmöte den 23 mars om ”Fibromyalgi-SLE-studier”, föreläsare var Sivert Klasson från förbundet och länsordföranden Erik Hansson.

Den 21 maj vårmöte i Svenstavik där Julio Goobar föreläste om ”är alternativ terapi ett alternativ”. Den 16 november höstmöte med underhållning av Bergs kommunala musikskola.

 

1993

Årsmöte hölls den 28 februari i Svenstavik, mötesordförande var David Magnusson. Ordförande Marianne Persson, vice ordf. Barbro Lind, Gillhov, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Medlemsantalet var 135 personer.

Onsdagen den 17 november hölls medlemsmöte på Vigge bygdegård. Reumatolog Torgny Smedby från Reumatikersjukhuset föreläste om reumatiska sjukdomar.

Vattengymnastik i Svenstavik leddes av Ingeborg Göransson och varmbad i Brunflo fortsatte som förut.

 

1994

Årsmöte hölls den 27 februari i Svenstavik, mötesordförande var Lars Oskarsson. Ordförande Marianne Persson, vice ordförande Barbro Lind, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson.

Föreningen deltog vid en handikappdag under Hackåsveckan med utställningar och informationsmaterial. Vid svenska flaggans dag den 6 juni deltog föreningen på Hembygdsgården i Hoverberg samt vid höstmarknaden i Svenstavik i september med att dela ut broschyrer och informationsmaterial. Medlemsantalet var 133 personer.

 

1995

Årsmöte hölls den 25 februari i Svenstavik, mötesordförande var David Magnusson. Ordförande Marianne Persson, vice ordf. Barbro Lind, kassör Siri Eldebro, sekreterare Kersti Salomonsson. Medlemsantalet var 134.

Medlemsmöte hölls den 25 april på Vigge Bygdegård med underhållning av Bergs kommunala musikskola. Den 19 oktober, höstmöte på Folkets Hus i Svenstavik, med klinikchef Kenneth Larsson och sjukgymnast Georg Witthoff som föreläste om MB Bechterew och Fibromyalgi. Deltog gjorde även Reumatikersjukhusets vd Ralph Lerner som redogjorde för sjukhusets verksamhet. Dessutom medverkade länsombuden Kent Fick och Monica Emanuelsson.

Den 2 september deltog föreningen i en handikappdag på Galhammarudden med utställning av handikapphjälpmedel och informationsmaterial.

Förbundet byter namn från RMR till Reumatikerförbundet. Vilket gör att även föreningen får nytt namn: Bergs Reumatikerförening. 

 

1996

Årsmöte hölls den 25 februari i Svenstavik, mötesordförande var Lars Oskarsson. Styrelsens sammansättning lika som föregående år. Medlemsantalet oförändrat med 134 personer. Höstmöte hölls i Svenstakyrkan den 20 november. Mötet anordnades i samarbete med Apoteket i Svenstavik som under året haft ”smärtans år” som tema. Föreläsare var reumatolog Christine Bengtsson från Reumatikersjukhuset som föreläste om reumatisk smärtbehandling.

Föreningen deltog vid handikappdagen den 31 augusti på Folkets Hus i Svenstavik

med skärmutställning, informations-, hjälpmedel och försäljningsmaterial. För underhållningen stod Thérèse Juel.

 

1997

Årsmöte hölls den 23 februari i Svenstavik, Erik Hansson var mötesordförande. Då årsmötet inte kunde välja en fulltalig styrelse beslutades att distriktet skulle stötta föreningen tills en fungerande styrelse utsetts. Den 17 september kallades medlemmarna till ett möte för att diskutera föreningens framtid. Endast två medlemmar förutom styrelsen hörsammade kallelsen. Mötet beslutade då att lägga föreningen vilande under återstoden av verksamhetsåret.

 

1998 – 2000

Föreningen är fortfarande vilande då det inte går att få medlemmar att ställa upp i föreningsarbetet. Kontaktperson för medlemmarna i Bergs kommun har Marianne Persson varit. Valda ombud för intressegrupper – råd har forsatt med sina uppdrag.

 

Föreningen har under åren deltagit i en – tre studiecirklar varje år. Allt från ”Att vara reumatiker”, ”Aktiekunskap”, ”Föreningskunskap” och till ” Hjälpreda för reumatiker” m.fl.

 

Personer som haft föreningsuppdrag under åren.

Gordon Åslin, Svenstavik                            Siv Jonsson, Oviken                

Birgit Einebrant, Svenstavik                         Bertil Hammargård, Rätan

Fred Olsson, Svenstavik                             Ingrid Östman, Rörösjön

Ella-Stina Martebo, Hoverberg                   Malte Nilsson, Mo

Olle Danielsson, Vigge                                Marianne Persson, Hoverberg

Siri Eldebro, Oviken                                   Calice Magnusson, Oviken

Marianne Åsell, Oviken                               Ulla Berglin, Skucku

Iris Landen, Svenstavik                               Yngve Löfkvist, Åsarna

Svea Östman, Hackås                                 Erik Grimsta, Klövsjö

Olle Eldebro, Oviken                                  Kersti Salomonsson, Svenstavik

Lena Berglund, Hoverberg                          Vailit Martinsson, Oviken

Gölin Ottosson, Oviken                               Helene Flyckt, Hackås

Iris Berglin, Vigge                                       Karin Hansson, Skucku

Erland Knutsson, Digerberget                      Alice Knutsson, Digerberget

Elsie Nilsson, Mo                                        Gudrun Zakrisson-Eriksson, Hovermo

Barbro Lind, Gillhov                                   Eva Svensson, Hackås

Torbjörn Salomonsson, Svenstavik              Dane Nilsson, Handsjön

Brita-Stina Lindblad, Svenstavik                  Tove Moberg, Svenstavik  

Alf Henriksson, Hackås                              Karin Wassgren-Einebrant, Bingsta

Leif Thoren, Svenstavik                                              Karin Nääs, Gillhov

Elin Kämpedal, Börtnan      

 

   

 

Historik över Krokoms Reumatikerförening

åren 1984 – 2000.

 

1984

Den 5 april bildades RMR:s lokalförening i Krokom. Leif Zetterström valdes till ordförande,

kassör Nils-Einar Eriksson och till sekreterare Birgitta Mattsson.

Ekonomiskt bidrag söktes från kommunen under året, men det blev inga pengar på grund av att 1984 års anslag redan var förbrukade. Styrelsen läste cirkeln ”mötesteknik” och ”mötesdemokrati”.

 

1985

Årsmöte hölls den 3 februari. 13 medlemmar var närvarande. Det blev omval av styrelsen.

En särskild medlemsavgift på 30 kr/medlem och år fastslogs på årsmötet.

På medlemsmöte den 7 november informerades om studier, beslut togs att bedriva uppsökande verksamhet.

 

1986

Årsmöte hölls den 2 mars. Gäst från Östersund var Gösta Lindgren. Styrelsen omvaldes

i sin helhet. 11 medlemmar var närvarande.

Vårmöte hölls den 22 maj. Korvgrillning ute på holmarna, Krokom den 20 juli och surströmming med Östersunds lokalförening i augusti.

Bidrag har beviljats från kommunen vid utbildning, med 100 kr/dag och medlem.

 

1987

Den 1 mars hölls årsmöte, 10 medlemmar var närvarande. Omval även denna gång av styrelsen

men Evert Rydehell valdes som studieorganisatör eftersom Gun Dahlin avsagt sig uppdraget.

Vid medlemsmötet den 11 juni på fritidsgården, Krokom var 16 medlemmar närvarande. Från

ABF deltog Rut Ritenius, från länsföreningen Erik Hansson och underhållning hölls av Mikael Nolevik. Träff har hållits med de så kallade ”värkkärringarna” uppe på sjukhuset. Intresset för ”Fibromyalgi” var otroligt stort. Föreningen har medverkat under en dag på Expo Norr i början av juli.

 

1988

Vid årsmötet 28 februari avgick ordförande, kassör och sekreterare. Endast 7 medlemmar var närvarande. Mötet ajournerades då inga förslag till ny styrelse fanns. Nytt medlemsmöte hölls i ”gamla” kommunhuset Krokom den 8 november. Efter en fri debatt valdes Evert Rydehell till ordförande, kassör Bo Westin och som sekreterare Birgitta Lööf, Valfrid Agerberg och Sigrid Berglund valdes till styrelseledamöter. Föreningen ändrade namn från lokalföreningen av RMR till Krokoms Reumatikerförening. Medlemsantalet 1/1 var 66 och vid årets slut 70 personer.

 

1989

Söndagen den 26 februari hölls årsmöte, 13 medlemmar var närvarande samt distriktsordf. Erik Hansson. Den ekonomiska berättelsen visade på dålig ekonomi varför den lokala avgiften till föreningen beslutades att vara kvar med samma av summa, 30 kr/medlem och år. Ordförande blev Evert Rydehell, kassör Bo Westin, sekreterare Gun Rydehell, samtliga valda på 1 år.

Vid medlemsmötet 21 maj meddelades att föreningen fått en gåva på 1000 kronor av Anna

Åhrberg. Socialchef Ragnar Forsberg var inbjuden till mötet, han talade om olika handikapps behov av hjälp. Endast 8 medlemmar hade infunnit sig till mötet. Till höstens medlemsmöte kom däremot 21 deltagare som tog del av den information som gavs av ordförande Evert Rydehell.

 

1990

Vid årsmötet den 25 februari blev det omval av styrelsen. Vårmötet med 21 medlemmar närvarande hölls den 20 maj på ”Stubben”, Krokom. Ordföranden redogjorde om resultatet i kampanjen för medlemsvärvning. Krokom låg bäst till i Jämtland. Sven Rensbo & co underhöll.

Höstens medlemsmöte hade uppmärksammats av endast 7 deltagare.

Medlemmar den 1/1 var 87  och 31/12  100 personer.

 

1991

Årsmötet hölls den 16 februari. 15 medlemmar hade infunnit sig. Mötesordförande var distrikts ordförande Erik Hansson. Till ordförandeposten för verksamhetsåret ställde ingen upp. Platsen får vara vakant. Distriktets ordf. Erik Hansson står till förfogande tills ny ordförande utsetts. Till kassör omvaldes Bo Westin, sekreterare Monica Emanuelsson.

 

1995

Efter att lokalavdelningen varit vilande i fyra år bildades den 12 mars en interimsstyrelse. Till ordförande valdes Rigmor Danielsson, sekreterare Maria Westh-Larsson och till kassör David Magnusson. Det fanns vid årets början 70 medlemmar i föreningen, 20 nya sökte inträde under året.

På ett medlemsmöte medverkade Reumatikersjukhusets vd Ralf Lerner, han informerade om

sjukhusets verksamhet och framtida utveckling. Lilljulkväll hölls i Krokom med gröt, skinkmacka och julklappar. Föreningen medverkade vid julskyltning den 3 december i Krokom med lotteri där behållningen gick till barn i Bosnien.

 

1996

Årsmötet hölls på Vångens värdshus den 26 februari. Omval av ordförande och kassör, nyval av sekreterare som blev Gerd Johansson. Under året arbetade styrelsen med att få föreningen stabil, verka för medlemmarnas bästa vilket är föreningens huvuduppgift. Styrelsen har läst studiecirkeln ”Föreningskunskap” och ” Hjälpreda för reumatiker”, cirkelledare var studieorganisatör Monica Emanuelsson. Även studiecirkeln ”Kartboken” startade i slutet av året.

 

1997

Årsmöte hölls i ”Kälastugan”, Kälen den 5 mars, ett 20-tal medlemmar hälsades välkomna. Åter dags att välja ny ordförande som denna gång blev Lars Oskarsson, David Magnusson fick fortsatt förtroende som kassör och Lilly Andersson valdes vid konstitueringsmötet till sekreterare.

Det startades upp en teatergrupp under ledning Berta Magnusson. Teaterstycket ”Harstjeika” spelades upp den 17 juni på Kaxås bygdegård vid ett medlemsmöte. Det presenterades som en ”stutt-stutt kabaré” på jamska av ”Reumatisterna med bristerna”. Allan Tengström hjälpte till med musiken på sitt dragspel. Verksamheten gick på halv fart under året.

 

1998

Årsmötet hölls i Krokom. Inga förändringar i styrelsen. Det viktigaste under året var att påverka styrande så att de förstår reumatikernas behov. Tre medlemsmöten har hållits under året. Medlemsmöte på flyg- och lottamuseet i Ope samt lilljulkväll på hotell Norrgård i Föllinge.

Bymöten hölls på fyra ställen i kommunen. Intresset var ljummet från medlemmarna.

 

1999

Nytt årsmöte med nya möjligheter hölls den 11 mars på Kaxås bygdegård. Omval av styrelsen.

Vid föreningskonferens i Bräcke fanns deltagare från vår förening med.

Julmötet hölls på värdshuset i Helleberg i Alsen. Många medlemmar 33% kom till mötet en solig vinterdag, åt julbord och lyssnade till underhållning av ”Duett.”

 

2000

Så har vi kommit fram till nytt sekel och nytt årsmöte den 24 februari på ”Kalaskulan”, Trångsviken. Inga nya val i styrelsen, alla fick förnyat förtroende. Föreningen heter nu Reumatikerföreningen i Krokom. Föreningen har deltagit i träffar och möten med andra handikappsorganisationer, politiker, reumatikerdistriktet och förbundet.

Styrelsen hoppas att det som gjorts varit riktigt och att det som har gjorts är det bästa.

 

Offerdal 2000-10-31

Rigmor Danielsson

 

 

Reumatikerföreningen  RAGUNDA HISTORIK 

1979  -  1999

                                                                                                                                                       

1945 bildades Riksförbundet Mot Reumatism, men då endast på riksnivå, så småningom bildades Länsföreningar, men problemet att nå ut till enskilda medlemmar kvarstod fortfarande.

 

I maj 1979 skrev dåvarande länsföreningsordföranden Sixten Nilsson ett brev till RMR:s medlemmar boende inom Ragunda kommun, där han kallade till ett möte ang. bildandet av en lokalförening i Ragunda. Han ansåg att det fanns ett stort behov av att försöka få igång verksamhet även på det lokala planet, vilket sammanfattades i följande punkter:

 

att                  den organisatoriska verksamheten skall komma närmare medlemmarna

 

att                  sprida kännedom om Riksförbundets verksamhet och dess syfte

 

att                  kartlägga hur många reumatiker det finns i kommunen

 

att                  väcka intresse hos kommunens befattningshavare för de problem som reumatikerna har att brottas med och få dem, att genom olika åtgärder förbättra reumatikernas besvärliga situation både ute i samhället och på arbetsmarknaden

 

att                  genom opinionsbildning få ökade insatser när det gäller vård och rehabilitering av reumatiker.

 

Detta möte ägde rum den 19 maj 1979 på Kullsta skola i Hammarstrand och ett 20-tal personer hade hörsammat kallelsen och RAGUNDA LOKALFÖRENING av RMR bildades.

 

Ragunda var då den 3: e reumatikerförening som bildades i Jämtlands län och i dag finns det 8 lokala reumatikerföreningar                                                                                                                                                       

Vi kan då fråga oss vad vi har uträttat under dessa 20 år, har vi levt upp till den målsättning som fanns från början? Vid en summering kan vi konstatera att den organisatoriska verksamheten utan tvekan kommit närmare medlemmarna, bl.a. har det under årens lopp anordnats möten med olika former av information, Temadagar, paneldebatter, handikappdagar m.m. Nämnas kan att den första paneldebatten anordnades redan i oktober 1979 med deltagare från bl.a. Reumatikersjukhuset, Landstinget och Ragunda kommun.                                                                                                                        

                                                                

Att sprida kännedom om Riksförbundets verksamhet och syfte har skett genom nästan årligen återkommande Temadagar och övrig information.

 

Att kartlägga hur många reumatiker det finns i Ragunda kommun har av sekretesskäl inte varit möjligt, men genom information och medlemmarnas aktiva medverkan har medlemsantalet ökat under årens lopp, för 10 år sedan hade föreningen en toppnotering på 149 medlemmar. Sedan började vi skönja en nedgång i några år, men för 3 år sedan började trenden vända uppåt igen. Föreningen startade med ett 80-tal medlemmar som då var reg. hos Riksförbundet Mot Reumatism på riksnivå, i dagsläget har vi 126 medlemmar. Med tanke på att vi är en förening med relativt hög medelålder tycker vi att det är bra om vi kan hålla oss ungefär på denna nivå. Nämnas kan att trots att 20 år har gått sedan föreningen bildades har vi fortfarande kvar 18 stycken av de medlemmar som var med från första början.

 

Den kanske viktigaste målsättningen - att hos kommunen väcka intresse för reumatikernas problem - har inte alla gånger varit det lättaste, men med gott samarbete med övriga handikappföreningar och genom samarbetsgruppen - numera HANDIKAPPRÅDET - har det i många fall gett gott resultat.

 

Huvudmålet genom alla år har ju varit att få till stånd ett bad med 34-gradigt vatten, eftersom varma bad för reumatiker är något av ett livsvillkor. Redan vid paneldebatten i oktober 1979 var frågan uppe till behandling. Denna viktiga fråga har sedan "stötts och blötts" i olika sammanhang. I mars 1980 kunde vi glädja oss att vi fick tillgång till 34-gradigt vatten i Stuguns badhus varannan söndag, trots långa resor från den här delen av kommunen var baden flitigt besökta. 1982 fick vi en patientlyft installerad i bassängen så att även svårt handikappade skulle kunna nyttja anläggningen. Den 20 mars 1984 lämnade vi in en motion ang. bassängbygge i anslutning till Hammarstrands sjukhus men det skulle dröja ända till september 1990 innan det var möjligt att inviga den så efterlängtade anläggningen, som nu som alla vet är livligt utnyttjad och uppskattad, det enda smolket i glädjebägaren var att stegen ner i bassängen var av så dålig kvalitet, men detta problem eliminerades under 1998, då vi lyckades av "egen kraft" få tag i en väl fungerande trappa. En period under 1987-88 fick vi även möjlighet att nyttja poolen vid dåvarande Hotell Gullbacken. Under 1992 upphörde badet i Stugun för gott eftersom anläggningen tagit skada av de förhöjda temperaturerna vid Reumatikerbaden.

 

                                                                                      

Under 1983 bildade handikappföreningarna en samarbetskommitté som skulle vara föreningarnas förlängda arm till Ragunda Kommun, den kan man säga var föregångaren till det nuvarande KOMMUNALA HANDIKAPPRÅDET (KHR) och samarbetet mellan de andra handikappföreningarna började nu så smått t.ex. gemensamma resor och fester för medlemmarna.

 

Många andra frågor som under årens lopp varit föremål för diskussion i föreningarna och sedan via KHR bearbetats är bl.a. skrivelser till Landstinget, Polisen, Televerket och Vägverket  m.fl. ang. olika problem såsom trottoarer, parkeringsmöjligheter, telefonkiosker, fotvårdskostnader, tillgängligheten för handikappade till offentliga lokaler såsom ramper och dörröppnare m.m. Detta har ju så småningom givit resultat ute i samhället men det finns fortfarande mycket mera som skall kunna åtgärdas, t.ex. tillgängligheten i en del affärer. Som ett led i detta startades 1996 ett ALU-projekt under benämningen "Ett samhälle för alla", vilket innebar en inventering av alla offentliga byggnader i Ragunda kommun, som sedan sammanställts till en "Handikappguide" där man kan se om det finns ramp, hiss, dörröppnare, handikapptoalett m.m. allt som kan vara av intresse för handikappade.

 

HCK ombildades och fick namnet HANDIKAPPSAMVERKAN och 1994 fick "Handikappsamverkan i Ragunda Kommun" eget kansli med en anställd kanslist i f.d. JHP:s lokaler i Hammarstrand.

 

Den största frågan de senaste åren har ju varit Reumatikersjukhusets "vara eller inte vara", vi har via rådslag m.m. varit med och försökt att påverka, men som vi alla vet har Reumatikerförbundet upphört med reumatikervård och sålt fastigheten så nu är det  Landstinget som fr.o.m. januari 1999 bedriver reumatikervård i Reumatikersjukhusets lokaler. Vi hoppas att det skall fungera, eftersom det är av största betydelse att en reumatiker har tillgång till kompetenta reumatologer och sjukgymnaster. 

 

Bispgården 10 maj 1999

 

Gunda Knutsson

 

  

Strömsunds reumatikerförenings historik

 

Föreningens tidiga barndom började med en interimsstyrelse, sedan 1982 har en vanlig styrelse arbetat med föreningen.

 

Under ”inkörningstiden” och pga. Strömsunds kommuns stora geografiska ytor var det låg aktivitet de första åren. En och annan studiecirkel och gymnastikutbildning på Reumatikersjukhuset blev dock av.

 

1986 vann Strömsunds reumatikerförening 2:a pris i RMR:s rikslotteri för hela landet, för duktig lotteriförsäljning. Andra pris var en premie på 4000 kronor från riksförbundet.

 

Under 1988 lades verksamheten för föreningen på is pga vakans på ordförandeposten. Året därpå kom föreningen igång med nya krafter. Bussresorna avlöste varandra. Det gick resor till Borgvattnet, Alsen och Husåspelen. Till Mus-Olles museum och till Persåsen.

 

1990 ökade medlemsantalet med hela 18 nya medlemmar i mars månad. Vilket gav föreningen en 5:e plats i värvningskampanjen.

 

Aktiviteter:

 

Föreningen hade varje vecka gymnastikgrupp med reumatiker och andra grupper med rörelseproblem.

 

Från 1991-97 anordnades modevisning vår och höst, som blev mycket populärt. Där visades vackra kläder från Strömsunds affärer, senare även från Östersund. Ett år deltog hela 34 mannekänger. Det såldes lotter och i fikapausen var det underhållning. Modevisningen var en uppskattad händelse under åren för ”Flata”. Tyvärr blev det konkurrens med modevisningar (skolorna anordnade) så intresset svalnade. Det går kanske att ta nya tag framöver…

 

Köpmannamarknaden i Strömsund har vi deltagit i flera gånger med bla lotteri information, loppmarknad mm.

 

Öppet hus på luciadagen då vi bjöd på kaffe, glögg och pepparkakor.

 

Julfest och julbord brukar vi ordna tillsammans med andra handikappsorganisationer. Det är alltid trevligt att träffas över ”gränserna”.

 

Varmvattenbassäng med egna tider för oss reumatiker, vi höll till i Hammerdal.

 

Utlandsresor

 

1993 Deltog 16 medlemmar på en hälsoresa till Lanzarote. Med på resan deltog två sjukgymnaster, så alla fick välbehövlig gymnastik och många behandlingar.

 

1995 Gick resan till Israel och Eilat. Pga sjukdom blev deltagandet få, men resan blev ändå lyckad. Med Rödahavets salta klara vatten, se Jerusalem och en tvådagars resa till Egypten och pyramiderna var underbart.

 

1996 Gick flyget till Turkiet. Inför resan hölls två studiecirklar en i Hoting och Strömsund. Cirkeln avslutades med en Turkisk fest. Hela 21 medlemmar följde med till Turkiet.

 

Resor inom landet

 

Föreningen har under åren gjort många resor till bla Stockholm och Åland tillsammans med SRA och HRF, till Snåsa tillsammans var RMR,SRF,HRF och DHR.

 

Österåsens hälsohem. En guidad tur, med Österåsens 100-åriga historia som sanatorium och senare hälsohem. Visning av de vackra byggnaderna och den fina konst som fanns av Sveriges mest kända konstnärer. Besöket avslutades med en god lunch av en makalös vegetarisk buffe´ med kalla och varma rätter. På hemvägen besöktes Forsås rökeri, hela dagen var det ett fantastiskt sommarväder. 

 

Höga kusten resa tillsammans var RMR, SRF, DHR, SPF där den vackra utsikten och brobygget inspekterades.

 

Höst och vårmöten

 

Våra höst och vårmöten har vi tillbringat på skilda håll bla hade vi höstmöte på Fjällsikten, Tåsjöberget där försäkringskassan informerade om förändringar i försäkringssystemet.

 

Höstmöte på Fjällsjögården i Backe där James Evans stod för sång och musik.

 

Vårmöte i Skyttmon mm.

 

Byträffar har vi haft runt om i kommunen. Hammerdal-Sikås, Gäddede, Backe-Rossön-Hoting för att träffa medlemmar.

 

Studiecirklar mm

 

”Strömsunds framtid”

”Hjälpreda för reumatiker/föreningskunskap”

”Att vara reumatiker”

 

Medlemsmöte ”Familjerätt” Jur. kand. Ulf Wienecke berättade och svarade på frågor.

 

Försäkringskassans chef + handläggare för långtidssjukskrivna informerade om nya rön.

 

Fibro-gruppen i Strömsund har varit aktiv under åren med diverse aktiviteter. Föreningens förra studieorganisatör Barbro Sundin har varit med och skrivit studie materialet om fibromyalgi som har används i studiecirklar.

 

Strömsunds reumatikerförening har haft ett medlemsantal mellan 150-220 medlemmar under åren. I dag har vi 174 st. medlemmar.

 

 

 

Historik över Reumatikerföreningen i Åre 1978 - 2000

 

Åre lokalförening av R.M.R bildades den 7 december 1978 vid ett möte i Mörsils Hotell under ledning av Länsföreningens ordförande Sixten Nilsson. En interimsstyrelse utsågs: Inger Olsson ordförande,

Elisabeth Larsson kassör. Ledamöter: Rolf  Berglund, Margareta Karlsson och Olaug Åslund.

Man enades om att ett möte skulle hållas i Järpen efter nyår. Informationsträff hölls i Järpen 1979.

Doktor Pena Popova och kurator Marianne Alke från Reumatikersjukhuset medverkade.

 

Det fanns stort intresse för varma bad med bassängträning i 34 grader varmt vatten.

Vid en paneldebatt 27 november 1981 i närvaro av kommunpolitiker, länsföreningens ordförande

samt doktor Ove Hägglund från Åre sjukhus togs ett beslut att om möjligt få i gång bassängträning.

7 april 1982 startade bassängträningen på Åre sjukhus under ledning av sjukgymnast Kristina Hansson.

 

Reumatikernas dag hölls den 27 augusti 1983 i Folkets Hus Östersund. Under rubriken ”Det finns

1 miljon reumatiker” hölls en paneldebatt där krav ställdes på upprustade bostäder, kortare väntetider

för operationer, utbildning av fler sjukgymnaster och framför allt utökade resurser till reumatiker-

vården.

 

Studieverksamhet i samarbete med ABF i studiecirklar och veckoslutskurser har genomförts.

”Att vara reumatiker” en synnerligen informativ kurs som utarbetats av riksförbundet.

Cirklar hölls i Mörsil och Järpen med avslutningskurs på Folkets Hus i Östersund.

 

På årsmötet 1989 firades föreningens 10-års jubileum. Distriktets ordförande Erik Hansson

överlämnade  R.M.R:s standar och alla bjöds på tårta. Den styrelse som valdes då är i stort sett densamma

som är idag, med några få undantag.

Vi började med (byträffar) som vi i mån av hälsa kommer att forsätta med.

”Kan inte Mohammed komma till berget..” Vi åker ut till byarna med fika och information. Vi har

även en tradition att till jul besöka våra medlemmar på vårdhem och det som på grund av ålder

och ohälsa inte kan delta på våra möten. Det delas även ut en liten julklapp. Vi kallar detta medlemsvård.

 

I övrigt jobbar vi på enligt riksförbundets målsättning.

 

Margareta Karlsson                         Gertrud Mattsson

 

 

 

 

Reumatikerföreningen i Östersunds Historik 1979-1999

 

Föreningen bildades den 3/3 1979 med namnet  RMR Östersundsområdets lokalförening. Ordförande var Olaus Bejgren,  kassör Gösta Lindgren, sekreterare och studieorganisatör Märta Isaksson, vice ordf. Hans Löfvenberg och ledamöterna var .Dagmar Leek, Nisse Grönqvist samt Birgith Lundenmark. Revisorer var Ingeborg Andersson och Svea Edin och föreningen hade 441 medlemmar. Det var möten,,kurser och studiecirklar, och man firade Lilla Julafton. 1980 års styrelse var lika som föregående år och verksamheten var  ganska god trots  knappa resurser.

 

1981 kom Doris Hurtig in i styrelsen  men hade vissa uppgifter redan året innan. Nisse Grönquist och Birgit Lundenmark var nya ledamöter. Reumatikernas dag firades på Jamtli, och det var utställning på Expo Norr med information om reumatism och om föreningsverksamheten.

 

1982 var styrelsen oförändrat. Studiecirkeln  Att vara reumatiker lästes, och det var Trivselkväll med PRO, Expo Norr utställning och Tisdagsdags med PRO Körfältet.

 

1983 blev Erik Hansson ordförande och Ingrid Andersson  studieorganisatör . Ortsombud i Brunflo, Lit och Lugnvik utsågs, och verksamheten ökade trots att medlemsantalet var så att säga oförändrat.  Doris Hurtig var sekreterare.  Lena Haagensen Beri-ombud och Burg -ombud var Karin Johansson.

 

1984 blev Berith Krieg studieorganisatör, Rune Kadin ord. ledamot och  Karin Johansson Burg-ombud . Styrelsen deltog i många viktiga kurser och lärde sig t.ex  Hälso och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen. Det var cirkelledare och studieorganisatörsutbildning , och i ett läger för unga reumatiker (Burg) i Sunne deltog Karin Johansson. Föreningens bad och gymnastikverksamheten startade och vi höll till på Reumatikersjukhuset.

 

1985 blev Torsten Lindgren kassör . Föreningsinformation på Reumatikersjukhuset

till inlagda patienter startades, och på så sätt kunde vi få en del nya medlemmar. Vi reste till Trondheim och firade 17.maj tillsammans med  Åre, Krokom och Sollefteå. Det blev återbesök av norska reumatiker som även besökte Reum.sjukhuset.

 

1986 blev Kickan Söderling sekreterare och Marilois Karlsson ,Herbert Jacobsson, John Borg och Knut Andersson blev nya ledamöter .För att förstärka kassan hade vi loppmarknad på Furuparken två gånger. HCK ordnade friskvårdskurs på Årevidden som några av oss deltog i, och så även i uppsökande verksamhet för att stimulera till studier och aktivt medlemskap. Trondheim besöktes en gång till  för att fira 17.maj tillsammans med Bechterewföreningen där. En cirkel i Applikation och broderi resulterade i en fin bonad som skänktes till Reumatikersjukhuset, och den finns fortfarande kvar i fikarummet intill kafét. 

 

1987 var Doris Hurtig ordförande. Föreningen bytte namn till Östersunds Reumatikerförening. Det var hobbyträffar på måndagar och vi deltog i Landstingets hjälpmedelsdag  och gick kurs i uppsökeri . Det var en ny kurs, Friskvårdsutbildning, på Årevidden och socialombudsutbildning i Sollefteå. HCK Östersund bildades  och Doris Hurtig valdes in i interimstyrelsen. Julmässa anordnades tillsammans med PRO Körfältet där vi sålde skänkta alster som gav ett bra tillskott i kassan.

 

1988 tog Rune Kadin över ordförandeklubban efter den 1/6  när Doris Hurtig flyttade, och ny ledamot i styrelsen var Karin Karlsson. Det var  Träffpunkt Visby på Gotland, och dit reste ett gäng medlemmar som hade läst en cirkel om den vackra ön.

Marilois Karlsson blev Burg-ombud och deltog i  informatörskurs på Åland.

Nybildning av HCK Östersund och Torsten Lindgren blev invald i styrelsen.

 

1989 fyllde föreningen  10 år.  Herbert Jacobsson var ordförande. Marianne Eriksson och Ingegerd Bernt var nya styrelsemedlemmar.  Första ombudet för Fibromyalgigruppen valdes och det var Ingegerd Bernt.  Konferenser och kurser var  det gott om både lokalt, regionalt och i distriktet.

Herbert Jacobsson var också styrelseledamot i HCK Östersund.

 

1990 var Irene Fregelin ordförande och Kenth Fick blev ledamot. Det var hjälpmedelsinformation på Expo Norr , möten med föreläsningar , studier och trivselträffar och vi deltog i distriktets  årliga sammankomster för alla styrelser.

 

1991 blev  Ingvar Persson ny kassör.  Vi deltog i  HCKs handikappdag med demonstrationståg på stan . Vi hjälpte till att anordna Öppet Hus på Reumatikersjukhuset och hade loppmarknad på Folkets Hus . Till Radiohjälpskampanjen för reumatiker kunde vi redovisas kr  19 112  av nålförsäljning, loppis och gåvor. Reumatikersjukhuset  moderniseras !

 

1992 var Doris Hurtig ordförande , Sonja Olsson sekr. Britt Karlsson var Fibro- ombud.Vi gick fördjupningskurs i föreningskunskap på Hola Folkhögskola, och Fibrogruppen läste “Den obotbara smärtan”. Det var insamlingsdag och det såldes nålar och tiggdes ihop pengar till forskning. Vi deltog i “Träffpunkt”  i Stockholm. Det var julmarknad  på Reumatiker -sjukhuset och  informationsutställning på  Rådhuset riktat till politikerna. Cirkeln Vitmosseland lästes,och deltagarna såg spelet om Vildhussen vid Döda Fallet. Fibro-gruppen började sin verksamhet .Vi oroade oss för verksamheten på Reumatikersjukhuset !!

 

1993 blev Kirsten Anderstig kassör, Solveig Cronsten ledamot, och Monica Säfström Fibro-ombud.

I “Träffpunkt “ Dalarna deltog vi, och  50 reumatiker från Kajaani i Finland var på besök i stan. Vi bjöd in till en trevlig kväll på Torvallaskolan. Vi hade utställning om reumatism, visade hjälpmedel och informerade allmänheten om föreningsverksamheten på “Handikappdagen”.  Fibrogruppen var på Fjällsätra för rekreation och självförtroende -träning och hade flera träffar och cirkelverksamhet.

24 medl. var på rekreationsresa till Lanzarote, och vi hade även detta år julmarknad i Café Paradiset.

 

1994 blev Erik Andersson ledamot och Kerstin Widén  suppleant. Fibro - gruppen

fick Laila Jonsson som ombud och dom bildade en arbetsgrupp. Doris Hurtig blev ledamot i Kommunala Handikapprådet. Det var många kurser och konferrenser.

“Träffpunkten” var i Lycksele och några från styrelsen åkte bil dit och deltog i festligheterna. Reumatiker -sjukhuset firade 25 års jubileum. Det var Reumatikerdag med Öppet hus på Reumatikersjukhuset och där var vi med och hjälpte till igen. Det var stort fackeltåg och protestmöte mot hotet om nedläggning av Reumatuker-sjukhuset. Julmarknad hade vi igen och den hade blivit en årlig tradition då, och mycket uppskattad. Pengar behövdes för verksamheten, och glädjande nog så ökade det kommunala bidraget något detta året.

 

1995 var Laila Jonsson kassör och Inger Persson blev ledamot. Gunborg Hägg blev arbetsmarknads-ombud och Lisbeth Flodin, SLE- ombud. Adj. i styrelsen från Ung Reumatiker var Åsa Jönsson. Vi deltog i Föreningskurs i “Kartboken” på Sällsjögården samt i Handikappsamverkans kurs i “Lär känna varandras handikapp “ på Årevidden. I “Handikappdag” på Stortorget var vi med, och tio medlemmar deltog i rekreationsresa till Cypern.

 

1996 blev Ingrid Andersson kassör och Ulla Danielsson ledamot. Möten, cirklar och kurser samt all övrig representation pågick som vanligt. Föreningen antog namnet Reumatikerföreningen i Östersund. Medlemmarna deltog i bussresa till Persåsen. Vi träffade 30 medlemmar från Reumatikergruppen på Alnön som var här och såg Reumatikesjukhuset. Tillsammans med övriga handikapporganisationer ordnades Temadag på Rådhuset där vi informerade om reumatism och om föreningen till politiker och andra. Ett antal medlemmar åkte på Rekreationsresa till Turkiet. Hela landet deltog i en Informationskampanj om reumatism och medlemsvärvning. Oroande indragningar på Reumatikersjukhuset till följd av omorganisering. Det kommunala bidraget ökade även detta år lite till.

1997 blev det inga nya ordinarie ledamöter. Vi bildade en sånggrupp, läste cirklar och kurser, reste med buss till Alnön och hälsade på föreningen där. Vi hjälpte till att samla in 6000 namnunderskrifter på protestlista till Landstinget mot försämringen i vården och mot  nedläggning av Reumatikersjukhuset. Kongressen beslutade om struktur -förändring och att bilda 5 råd för alla sjukdomsgrupper i alla föreningar.

 

1998 var styrelsen oförändrad. Resa för medlemmar till Höga Kusten- bron. Stormöte på Reumatikersjukhuset om vården .Förbundstämma i Bålstad och föreningen startade Boule-spel. På höstens stormöte besked om att Landstinget tar över vården och hyr eller köper Reum.sjukhuset. 31/12 var det ljussättning för 30 år med specialistsjukhus ägt av Förbundet och välkommen till Landstingets verksamhet.

 

1999 blev Sonja Olsson ny kassör. Det var jubileumsår för föreningen fyllde 25 år och i samband med årsmötet var det jubileumsmiddag på Folkets Hus. Det blev en organisationsändring och vi fick utse ombud i fem diagnosgruppsråd. Ordinarie ombud blev Inger Persson, Artritrådet, Kenth Fick, Bechterew-Spondylitrådet, Laila Jonsson, Fibromyalgi-Mjukdelsrådet, Karin Dahlbergh, Artrosrådet,

och Lisbeth Flodin, SLE-Sjögrensrådet.

På medlemsmöte i April fick vi information om reumatikervården av Dr Torgny Smedby, överläkare på Remonthagens reumaenhet, och av avdelningschefen Astrid Lönn. Frågorna var många och oron

stor inför framtiden när vi ställdes inför fakta om minskning av vårdplatser och övriga  förändringar.

Det var flera informationsträffar för rådsombuden, föreningskonferens och det var några studiecirklar

I övrigt var det tre badgrupper som tränade i bassängen på Remonthagen ,och vi bedrev fortsatt medlemsvård med att uppvakta medlemmar som fyllde jämna år över 50.

Föreningsresan på våren gick till Trondheim och vi hade en trevlig sammankomst med deras förening. 

 

2000. Styrelsen är i stort sätt oförändrad förutom att Laila Jonsson blev ordinarie ledamot.

På medlemsmötet i april berättade dr. Smedby om de nya medicinerna , och lagom till föreningsresan till Kajaani i Finland berättade Helmi Odelberg om hur det var att vara finskt krigsbarn på majmötet.

Det är viktigt med utlandsvård också, så därför åkte åtta medlemmar till Debrechen i Ungern och fick  rekreation och behandling på ett Thermalhotell, och fyra st är på rekreation med sol och bad på Cypern.

I övrigt pågår verksamheten för fullt, och vi har snart medlemsmöte igen där två sjukgymnaster deltar, och det skall bli ett stormöte om smärta i november som Fibroombudet ordnar för alla i länet.

 

Detta är enbart ett axplock av allt som händt under åren. Hela tiden har vi haft många medlemsmöten med föredrag och information av läkare, politiker och andra. Temat har anpassats till tiden och behovet av intresset för  information av olika slag.  Det har alltid varit fyra medlemsmöten pr år, och många trevliga surströmmingsfester och julfester. Sen Fibromyalgigruppen bildades så har dom också haft många möten med information om smärtlindring m.m. Vi har under ett antal år skickat ut ett medlemsblad till alla medlemmar med föreningsinformation.  Nu ser vi fram emot att fira distriktets 50- årsjubileum . Vi får hoppas att det blir en bra fortsättning på verksamheten även kommande år .            

 

 

Historiken är skriven av

Reumatikerföreningens ordf.

Doris Hurtig

 

  

Unga Reumatiker i Jämtlands län

tidigare BURG (Barn och Ungdomsreumatikergruppen). Ett kort sammandrag.

 

1988

Ute i lokalföreningarna och i distriktet valde man in representanter till sina styrelser för intresseföreningen BURG. Ombud på distriktet blev Marianne Persson, Hoverberg

5 juli deltar BURG på Expo Norr (varu- informationsmässa) med att dela ut informationsmaterial.

 

1989

BURGS ombud på distriktet är Marianne Persson.

Vid ett riksläger på Årevidden den 2-6 maj deltar två unga reumatiker från Jämtland.

BURG blir godkänd som egen ungdomsorganisation av SUR (statens Ungdomsråd).

 

1990

Distriktsombud är Helene Flyckt, Hackås. Länet har 17 medlemmar under 26 år.

Året präglas av att försöka bilda en BURG styrelse vilket ej lyckas. Arbetar vidare som en intressegrupp. Den 1 september var det en planerings- och studiedag tillsammans med övriga intressegrupper på Östersunds Reumatikersjukhus.

 

1991

Distriktsombud är Yvonne Gradin, Hammarstrand. BURG byter namn till Unga Reumatiker.

 

1992

Distriktsombud är Yvonne Gradin. En planeringsdag för barn- ungdomsverksamhet för Unga Reumatiker anordnades den 14 mars. Den 23 maj hölls ”Öppet hus” för Unga Reumatiker och deras familjer på Reumatikersjukhuset. Ett samarbete mellan Unga Reumatiker, Reumatikersjukhuset, barnmedicin och Barn- och ungdomshabiliteringen.

 

1993

Distriktsombud är Yvonne Gradin.

 

1994

Distriktsombud är Yvonne Gradin. Unga Reumatiker blir självsändig ungdomsorganisation.

Unga Reumatiker- gruppen bildar en arbetsgrupp.

 

1995

Distriktsombud är Yvonne Gradin.

Vid ett medlemsmöte den 2 juli åkte Unga Reumatiker på en båttur till Verkön med ångbåten Thomé. Den 16 september inbjöds Unga Reumatiker med familjer till en träff på Östersunds Reumatikersjukhus för information, bad och lunch.

 

1996

Distriktsombud är Yvonne Gradin.

Den 3 juni anordnades en riddag i Ås. Den 26 oktober – 10 november anordnades en hälso/rehabiliteringsresa till Teneriffa. 26 personer deltog.

 

1997

Distriktsombud är Hildegaard Bergvall, Hammarstrand. 13 maj deltog en grupp unga reumatiker vid en konsert med Rickard Wolff. Den 2 november bildade unga Reumatiker en egen länsförening med interimsstyrelse. Ordförande blev Helena Bergvall, kassör David Magnusson, ledamöter Marianne Persson, Sara Jonsson, Helene Flyckt.

 

 

1998

Distriktsombud är Hildegaard Bergvall. Medlemsantalet har ökat till 55 personer.

Länsstyrelsens sammansättning blev efter val samma som interimsstyrelsen med Helena Bergvall som ordförande. Den 6-20 juni anordnades en hälso/behandlingsresa till Mallorca. 26 personer deltog.

 

1999

Distriktsombud är Helena Bergvall. Medlemsantalet är 62 personer.

30 september medlemsmöte i Östersund. 9 oktober Helena Bergvall, Angelica Viksten och Sara Jonsson var på stan (Östersund) och delade ut broschyrer .

14 november anordnade Unga Reumatiker en temadag på Folkets Hus i Östersund om att vara ung och ha en kronisk sjukdom. Medverkande var Gunilla Hedman kurator, Magdalena Fransson ombudsman Reumatikerförbundet och Angelica Frithiof.

 

2000

Distriktsombud är Helena Bergvall.

Året har präglats av hälso/behandlingsresan till Tunisien den 27 september – 11 oktober där

22 personer deltog och av arbetet med den kommande regionsindelningen. 

 

En trevlig och uppskattad tradition som startades 1994 är att varje år besöka julmarknaden på Jamtli i Östersund

 

Kontakten med Reumatikerdistriktet sker med en adjungerad från unga reumatiker (distriktsombudet) i distriktsstyrelsen.

 

Unga Reumatiker i Jämtlands län har deltagit i familjeläger, träffpunkter, ungdomskurser, riksstämmor och övrigt som anordnats av Unga Reumatiker på riksnivå.

 

Historiken är skriven av

 

Marianne Persson

Hoverberg