1950 - Länsföreningen bildas

Länsföreningen i Jämtlands län av Riksförbundet mot reumatism (RMR) bildades vid ett sammanträde den 10 mars 1950 i Östersund. Vid sammanträdet närvarade ca 200 personer. Riksföreningens ombudsman pol. mag. Lennart Swenninger redogjorde för läget beträffande reumatikervården och belyste detta med statistiska uppgifter. Vidare föreläste överläkare Gunnar Edström, Lund, om nyare framsteg i behandlingen av reumatiskt sjuka. Till ordförande valdes landshövding Torsten Löfgren, Östersund, vice ordförande: överläkare V Hedström, Åre, sekreterare och skattmästare: sjukkassedirektör Hilmer Boo, Östersund. Övriga ledamöter: förste provinsialläkare E Folkesson, Frösön, direktör R Wik, landstingsdirektör E Bouvin, överläkare I Lundholm och herr Verner Pettersson. I föreningens stadgar kan man läsa: "Medlem av Länsföreningen och därmed av Riksföreningen är envar som erlägger en årsavgift av 3 kr eller ett belopp på en gång av minst 50 kr. För kollektivt anslutna medlemmar erlägger varje organisation en årsavgift av 1 öre pr medlem, dock högst 100 kr."

I styrelseberättelsen för 1950 framgår det att i samband med folkbildningskurs i Åre höll överläkare V Hedström en föreläsning: "Om reumatiska sjukdomar och deras bekämpande".

31 december 1950, hade föreningen 288 medlemmar.

1951 försökte föreningen med en skrivelse till Svenska Cellulosa Aktiebolags sociala fond anhålla om ett bidrag på förslagsvis 10.000kr till föreningens verksamhet. Förutom att understödja inrättande av vårdplatser för reumatiskt sjuka, ämnade man driva en upplysningskampanj inom länet. "Denna propaganda avses särskilt att ta sikte på skogsarbetare, som äro utsatta för risken att ådraga sig reumatiska sjukdomar". Fondens styrelse förklarade emellertid i en skrivelse att den icke kunnat tillmötesgå framställningen.

Vid årsmötet höll överläkare V Hedström ett föredrag om de reumatiska sjukdomarna och ombudsman L. Swenninger höll orienterande anförande rörande Riksföreningens verksamhet samt visade dess film "I dag jag, i morgon Du".

Enligt styrelseberättelsen för år 1951 hade antalet medlemmar ökat till 415. Siffrorna i räkenskaperna var på den tiden blygsamma: Inkomsters och utgifters balansräkning låg på kronor 414:19 varav behållningen till år 1952 var kronor 339:19.

För att öka medlemsantalet söktes "ackvisitörer" genom annonsering. Bland de få som anmälde sig fanns fru Lisa Lorentsson, Frösön, som man fann var lämplig.

Styrelsen började på allvar fundera på hur verksamheten skulle bedrivas under för att ge största möjliga utbyte. Mellan sjukkassedirektören H Boo och Riksföreningens ombudsman var det livlig brevväxling i ämnet fram till den 9 oktober 1952.

1953-1954 var det ganska tyst om länsföreningens verksamhet, men det fanns fortfarande en styrelse som i huvudsak bestod av samma personer som tidigare.

1955 skrev Nils Murgård från Riksföreningen att han ville besöka länsföreningen i december för ett möte om de reumatiska sjukdomarna och deras bekämpande. Med dr Olle Lövgren hade lovat att vara föredragshållare, och vid samma tillfälle kunde man diskutera länsföreningens framtida verksamhet. Detta möte blev inte av.

1956 försökte föreningen förmå myndigheterna att tilldela reumatiskt sjuka extra oljetilldelning i sina bostäder, men det föll inte i god jord, och man föreslog istället att ett elektriskt element vore lösningen till en extra värmekälla för de frusna reumatikerna.

1957 först blev det ett upplysningsmöte i Östersund om "Reumatism och kvacksalveri" där med dr Olle Lövgren och redaktör N Murgård medverkade. Nils Murgård skrev återigen ett brev om att man borde återuppta verksamheten inom Jämtlands länsförening. Man sökte lämplig person till ordförandeposten som var vakant, men "det tar sin tid" enligt korrespondens mellan Murgård och chefredaktör Edvin Magnusson. Många förslag till lämpliga ledamöter gavs och man var inte främmande för att eventuellt ha ett par damer i styrelsen.

Anders Tottie

1959 hölls årsmöte den 12 maj. Lasarettsläkaren Erik Engelfeldt höll ett föredrag över ämnet "Vad är reumatism" och Murgård talade om de "samhällsekonomiska problem som följer dessa svåra invalidiserande sjukdomar i spåren." Redan då talade man om stor nationalekonomisk förlust som varje år åsamkas vårt land.

Landshövdingen Anders Tottie valdes till ordförande och Inger Olsson i Bäck, Hallen, blev ny ledamot. Övriga ledamöter omvaldes.

1960-1968 hände det enligt befintliga dokument inte särskilt mycket i länsföreningen.

1969 - Östersunds Reumatikersjukhus öppnar

Reumatikerförbundets sjukhus öppnades 1969 och det blev en stor framgång för reumatikervården i Jämtland. Man tog även in patienter från alla övriga landsting i Sverige. 116 patienter fick vård under flera veckor på sjukhuset, och öppenvården var mycket välbesökt, så alla kände sig mycket nöjda med situationen. Det var en fantastisk bra stämning på sjukhuset och både patienter och personal trivdes mycket bra. Reumatikervården gick framåt och det skrevs och talades mycket om att den behandling man fick resulterade i en mycket större livskvalitet. Ingen misströstade när man fick läggas in ett tag för rehabilitering, för man visste att det blev goda resultat av några veckors "rundsmörjning".

Vid reumatikersjukhuset fanns två patientföreningar: en kamratförening för alla som någon gång vistats på sjukhuset, och en förening för inneliggande patienter. Den sistnämnda hade till uppgift att ordna trivselkvällar i brasrummet och annat som underlättade vistelsen för patienterna på kvällstid. Överläkaren Frans-Erik Berglöf var en av initiativtagarna till kamratföreningen. Den ingick inte i riksförbundet och upphörde ganska snart.

1970-1971, I början av 1970-talet var det svårt att få fart på länsföreningen, men om det berodde på bristande intresse bland medlemmarna eller styrelsen är oklart. RMR: s förbundsstyrelse oroades över de svårigheter som länsföreningen hade och ville att man skulle ta nya tag. Det fanns många förslag till ny ordförande; såväl riksdagsmän som landstingsmän och vice ordförande i sjukvårdsnämnden, och de diskuterades livligt brevledes mellan ombudsman Valter Nilsson, överläkare Berglöf och ombudsman Einar Engellau.

1972, närmare bestämt i januari, hölls ett möte där bland andra överläkare Berglöf, intendent Christer Bråting, kronojägare Bo Bengtsson, riksdagsman Elias Jönsson, kyrkoherde Torsten Åström, Tage Arnstål, Kristina Åström och Bror Ålander deltog. Riksförbundet hoppades att Valter Nilsson skulle sätta in "sin eminenta kraft" för att lösa problemet. Överläkare Berglöf hoppades på en aktiv förening av reumatiker eftersom han hade sett så många "honoratories-föreningar " inom RMR.

1973-1974 var föreningen i det närmaste vilande.

1975 - En nystart

1975 tog man ett krafttag igen för att få fart på verksamheten. Alla medlemmar i Jämtland kallades till ett stormöte 20 november på Parkskolan i Östersund. Närvarande var 100 medlemmar, företrädare för RMR, Västernorrlands länsförening, Västerbottens länsförening samt företrädare för HCK Jämtland, Handikapporganisationernas samarbetsorgan i länet.

Ombudsman Einar Engellau från riksförbundet redogjorde för dess verksamhet, och underströk vikten av aktiva läns- och lokalföreningar, vilka utgör grunden för RMR:s kamp mot folksjukdomen reumatism. Professor Erik Allander, Huddinge sjukhus, talade på ämnet "Bättre reumatikervård". Mötet resulterade i att man beslöt att på nytt bilda Jämtlands länsförening av RMR samt att anta riksförbundets normalstadgar för länsföreningar. Interimstyrelsen fick följande sammansättning: Lars Olegard, Hammerdal, sammankallande, Stina Eliasson, Stugun, sekreterare, Göran Bixo, Ås, kassör, Svea Edin, Östersund, Nils Håkansson, Östersund, Isabella Mårten, Duved, Sixten Nilsson, Frösön, samt Inger Olsson, Hallen.

Einar Engellau uttryckte riksförbundets glädje över nybildningen och önskade den nya styrelsen all framgång i verksamheten. Förbundet skulle omgående sända ett startbidrag på 2.000 kronor till kassören.

1976 hölls årsmötet den 15 februari 1976 och då konstaterades att länsföreningen förfogade över totalt 4.260 kronor, nämligen 900 på en "gammal" bankbok, 2.000 kr i anslag från förbundet, 1.000 kr i bidrag från Gäddede samt 360 kr från Myssjö CKF-avdelning. En ganska smal budget, men reseersättningen var endast 40 öre per kilometer och styrelsen fick inga arvoden eller traktamenten.

Sixten Nilsson föreslog att lokala föreningar borde bildas snarast möjligt. Detta blev den nya styrelsens viktigaste uppgift. Länsföreningens möjligheter till samarbete med länshandikapprådet diskuterades, och styrelsen fick uppdraget att bevaka föreningens intressen. Det beslöts även att söka inträde i HCK, Handikappförbundens centralkommitté.

Vid årsmötet valdes följande styrelse: Ordförande Lars Olegard, vice ordf. Stina Eliasson, kassör: Svea Edin, sekreterare: Margareta Lidholm, vice sekr. Sixten Nilsson. Ledamöter: Bo Aurell, Isabella Mårten samt Inger Olsson. Suppleanter blev: Vanja Larsson, Jananders Fridh och Svea Allberg, Östersund. De flesta i styrelsen är nu reumatiker. Under året blev representanter i länsföreningens styrelse valda till kongressombud, ombud i HCK, ledamot i länsarbetsnämndens samarbetsdelegation och i Östersunds Reumatikersjukhus samrådsgrupp.

Ett informationsmöte hölls 29 september i Östersund där ca 100 medlemmar deltog. Professor Börje Olhagen, Stockholm, talade på temat "Aktuellt om reumatism"

Man har till DHR:s hotell Årevidden, Åre, skrivit angående tillgång till bad för reumatiker för medlemmar bosatta i Åretrakten. Medlemsvärvning genom annonser i ortspressen aktiveras och man deltar i försäljning av lotter i RMR:s rikslotteri. Nu såg det ut att fungera och det var en duktig styrelse som visste hur man skulle sätta fart på verksamheten.

1977 började man oroa sig över vården vid reumatikersjukhuset, för redan då var framtiden osäker och man minskade antalet platser och talade om eventuell nedläggning. Länsföreningens styrelse beslöt att göra ett uttalande om detta, och att kontakta förbundsordföranden Bengt Wiklund för att få klara besked i frågan. Sjukhusets patientförening hade startat en namninsamling och det skrev alla gärna under på.

På årsmötet 1977-02-26 deltog förbundets ordförande och kunde då meddela att verksamheten skulle bedrivas i nuvarande omfattning minst i fem år till. Han informerade om RMR:s arbete under "Världsreumatismåret 1977", och uppmanade länsföreningen att bli mer aktiv i alla handikappfrågor. Marianne Alke, dåvarande kurator på sjukhuset, informerade om utlandsvård för reumatiker, och distriktsarbetsterapeut Ingrid Mattsson informerade och visade olika handikapphjälpmedel.

Till ny ordförande valdes Sixten Nilsson och till kassör Svea Edin. Erik Johansson från Storsjö kapell blev ny ledamot i styrelsen. Övriga var samma som föregående år. Medlemsantalet är nu 1.295 i länet.

Sixten Nilsson

 Sixten Nilsson var distriktets representant i förbundskonferenser och förbundsråd under de år som han var ordförande. Ordföranden deltog även i RMR:s kurs " Hur man utbildar RMR-informatörer", och föreningen deltog i en utställning på Expo Norr som aktiverats under VRÅ, Världsreumatismåret. Utställningen avslutades med ett estradsamtal på temat "Reumatikernas situation i dagens samhälle". Medverkande var RMR:s ordförande Bengt Wiklund, landstingsrådet Paul Eriksson, kommunordförande Arvid Edvardsson och från vår förening May-Britt Jedenfeldt och Sixten Nilsson.

Information om minnesgåvor till minne av framlidna personer aktiverades, och en minnesfolder skickades ut tillsammans med postgiroblankett till begravningsbyråer och pastorsexpeditioner. Kommittéer i kommunerna och lokalföreningar arbetade man också för, och förbundet beviljade anslag med 1000 kr som startbidrag för dessa. Medlemmar deltog i studier och veckoslutskurser som ordnades av föreningen och ABF, RMR och RH-förbunden. Nu är det mycket som händer, verksamheten går verkligen framåt enligt RMR:s stadgar och intentioner.

1978 närvarade Einar Engellau och Otto Svensson från förbundet vid årsmötet 12 mars, liksom ordföranden för landstingets sjukvårdstyrelse, Evert Eriksson. Informationen om RMR :s framtidsplaner innefattade ökat antal sjukgymnaster ute i bygderna, ökat stöd till forskning, ökad utlandsvård, ökad information till politikerna och förbättring av de sociala rättigheterna. Evert Eriksson talade över ämnet "Dagens situation avseende reumatikervården i länet", och berörde även reumatikersjukhusets framtid.

Stina Eliasson, Lars Olegard, Bo Aurell, Erik Johansson och Isabella Mårten avgick ur styrelsen och nya ledamöter blev: Rolf Berglund, Sigrid Hallgren, Steinar Haukebö, Annie Jonasson och Solveig Nielsen. Ordförande var Sixten Nilsson, kassör Svea Edin, vice ordf. Inger Olsson och studieorganisatör Margareta Lidholm.

Reumatikersjukhuset fick en ny överläkare detta år, nämligen reumatologen Julio Goobar som tidigare varit underläkare vid sjukhuset. Styrelsen upprättade god kontakt med doktor Goobar, som understödde tanken på lokalföreningar för att i ökad omfattning få kontakt med reumatiker i länet.

Två grupper reumatiker åkte på hälsoresa till RMR:s anläggning Hotel Oro i Spanien, och

föreningen ordnade gemensamt med landstinget en sammankomst med deltagarna i resorna.

Landstinget hade anordnat resor förut i några år, men först nu var länsföreningen aktiv i frågan.

Föreningen ansökte om verksamhetsbidrag från landstinget och fick 4.000 kr, och man samlade in frimärken som skickades till Frimärkshjälpen och sålde lotter för Handikappförbundens rikslotteri för att på alla sätt förbättra ekonomin.

Man fortsatte att bilda lokalföreningar i länet, och kallelse utgick till medlemmar i Åre kommun om ett möte för intresserade i Mörsil. En styrelse kunde utses och så bildades Åres lokalförening av RMR 1978-12-02.

1979 hölls ett stormöte i Östersund på senvintern. En styrelse kunde utses och så bildades Östersundsområdets lokalförening av RMR 1979-03-03. Årsmöte hölls 17 mars på Solliden i Östersund. Där deltar kurator Marianne Alke och förbundets representant Otto Svensson, Stockholm, samt ca 40 medlemmar. Medlemsantalet är nu 1.204 i länet.

Marianne Alke informerade om utlandsvården och om lanstingets olika bidrag till denna. Otto Svensson informerade om RMR:s anläggning Hotel Oro i Spanien och även om olika bidrag som kan utgå vid vistelse där. Jämtlands läns landsting har gett ett anslag på 55.000 kr för hälsoresor för reumatiker, och man har frågat deltagarna från resorna 1978 om det är lämpligt med en 6-veckors-period med fullständig vård eller 4-veckors-period med lättvård. De flesta svarade att man var tillfredställd med 4 veckor och skulle även kunna tänka sig s.k. lättvård. Årets hälsoresor gick således till Hotel Oro med lättvård i 4 veckor.

Man beslutar att utbetala ett startbidrag på 1.000 kr för varje lokalförening som bildas och att inga arvoden skall utgå, men bilersättning på 60 öre pr km, ersättning för telefon, porto m.m.

Vid förrättning av val blev hela styrelsen omvald. Sixten Nilsson, Margareta Lidholm och Steinar Haukebö valdes till kongressombud.

I förslaget till utgift och inkomststat balanserar summorna med 20.500 kr och man beräknar en behållning vid årets slut på 19.539 kr. Medlemsavgiften är nu 50 kr per år och 35 för pensionärer och ungdom. Det har blivit fart på ekonomin om man jämför med 1951 års siffror.

Man arbetar på att få kontakt med barnreumatiker och deras föräldrar i länet för att om möjligt bilda en länsavdelning av RMR:s burg (barn- och ungdomsgrupp).

På sjukhuset i Sveg fanns det möjlighet att få sjukgymnastik av RMR:s sjukgymnaster som startat verksamhet på flera ställen i landet. RH-förbunden har kurs för studieorganisatörer och ledamöter i handikappråden, och tanken på en expeditionslokal med en s.k. arkivtjänst har väckts. HCK manar om förslag på ledamöter i läns- och kommun-handikappråden.

Sixten Nilsson tar kontakt med föreslagna personer i Ragunda, Åre och Krokom för att höra om deras eventuella medverkan under en tvåårsperiod.

Diskussioner med landstinget angående badmöjligheter för reumatiker i kommunerna pågår alltjämt, men det stöter som oftast på patrull beroende på kostnaderna.

Ragunda lokalförening av RMR bildades 1979-05-19 vid ett välbesökt möte i Hammarstrand.

1980 blev länsföreningen i februari medlem i ABF Mellannorrland. 1980-03-22 hölls det årsmöte på Solliden. Medlemsantalet är 1.096. Flertalet i styrelsen sitter kvar men Annie Jonasson och Rolf Berglund ersättes av Margareta Karlsson och Gösta Lindgren. Överläkare Pena Popova informerade om reumatikersjukhusets verksamhet, och sjukhusdirektören Rune Oskarsson informerade om sjukvårdsplaner för Jämtlands län. I en planeringskonferens i Sollefteå deltog Svea Edin och i övrigt sysslade föreningen med uppsökande verksamhet, medlemsvärvning och bildande av ytterligare lokalföreningar.

Länsföreningen var representerad på två konferenser: en anordnad av JH Produktion där framtida samverkan med handikapporganisationerna diskuterades, samt landstingets patientkonferens.

Om man anordnar utlandsvård för reumatiker skall kontakt tas numera med Svensk utlandsvård AB (SUVAB). Hotell Oro som RMR är delägare i har bytt namn till Parasol. Reumatikersjukhuset tar ansvar för landstingsbidraget i Jämtland och anordnar resor i egen regi, och läkare bestämmer vem som skulle få en rekreationsresa. Man reste t.ex. till Bulgarien och Rumänien under ett flertal år på 80-talet eftersom priserna var lägre där. Då kunde fler få åka och njuta av sol, bad och diverse behandlingar som man mådde gott av.

Studie- och informationsverksamheten intensifieras och föreningen ger 50 kr i resebidrag tilldeltagare i ämnet "Starkare tillsammans".

1981 hölls årsmöte 30 mars på Körfältet och som inledning underhöll Sonja Lindgren och Jan Erik Wiik. Intendenten vid reumatikersjukhuset, Olle Strand, informerade om sjukhusets organisation och framtid. Överläkare Popova talade om mediciner och reumatismens kännetecken.

Karin Johansson och Inga-Lill Lundholm

Walfrid Wikner, Märta Isaksson och Jan Henriksson ersatte Sigrid Hallgren, Margareta Lidholm och Gösta Lindgren som avgick ur styrelsen. I övrigt var styrelsen som förra året. Medlemsantalet var 1.054. Styrelsen får 2.000 kr i arvode att fördela inbördes och bilersättningen är 1 kr per km.

Detta år hade utlysts till Handikappår, och länsföreningen var aktiv med att belysa reumatikernas situation. Under Expo Norr veckan informerade föreningen om verksamheten tillsammans med andra handikapp organisationer. Reumatikernas Dag anordnades av länsföreningen i samverkan med Väster- och Norrbottens länsföreningar på Nya Folkets

Hus i Östersund den 8-9 augusti. Dagen blev en succé för RMR. 160 medlemmar samt läkare och representanter från politiska partier, myndigheter, landsting och kommuner närvarande. Östersunds salongorkester inledde med musik av Lehar och Taube. Sixten Nilsson hade äran att hälsa välkommen, varpå förbundets ordförande Bengt Wiklund talade varmt om ett samhälle för alla. Överläkare Julio Goobar höll föredrag om reumatism och sjukvården, och sen var det paneldebatt om förtidspensionering, bostäder och kommunikation. På kvällen samlades man till middag med underhållning och dans.

Under året bildades lokalföreningar i Härjedalen och Strömsund.

1982 hölls årsmötet 27 mars på Folkets Hus i Östersund, och då representerades riksförbundet av Sivert Klasson som redogjorde för verksamheten på riksplanet. Han betonade starkt vikten av ökade studier i ämnen som särskilt rör reumatikernas speciella problem.

Landstingsrådet Evert Eriksson talade om förutsättningarna för reumatikersjukhuset. Han var optimistisk och menade att sjukhuset med sitt internationella rykte av att betjäna reumatiker på ett tillfredsställande sätt samt den läkarutbildning som knutits till verksamheten säkert bidrog till det att det skulle få finnas kvar i många år.

Styrelsen blev oförändrad förutom att Atle Grönlund, Hammarstrand, ersatte Walfrid Wikner. I direktionen för Östersunds Reumatikersjukhus ingick Sixten Nilsson sedan 1981, och ledamot i förbundsrådet hade han varit sedan 1980.

Under året hölls två föreningskonferenser för överläggningar i en rad viktiga frågor. Förslaget om en sammanslagning av flera förbund för rörelsehindrade till ett var man inte så intresserade av i länet, men frågan fördes vidare för avgörande på förbundskongressen.

Studieverksamheten stimulerades och överläggningar om badmöjligheter för reumatikerna fortsatte. Föreningen ger bidrag till enskild medlem för konvalescentvård inom landet och till utlandsvård.

1983-03-05 hölls årsmötet i Östersund. Mötet inleddes med musik av Mattmarkvintetten. Ingvald Rosenblad från riksförbundet var inbjuden och underströk vikten av att bilda fler lokal-föreningar i länet för att öka medlemsantalet. RMR:s förbundsstyrelse har i uppdrag att avveckla verksamheten vid förbundets sjukhus i takt med utbyggnaden av reumatikervården i länet. Det väckte förståss än större oro för Östersunds Reumatikersjukhus framtida verksamhet, och de fyra länsföreningarna i Norrland tog ett beslut att motionsvägen föra frågan om sjukhusets framtid till förbundets kongress.

Styrelsen blev oförändrat förutom att Gunilla Borgh, Hammarstrand, ersatte Atle Grönlund. Ombud på förbundskongressen 1993 var Sixten Nilsson, Svea Edin och Märta Isaksson.

Överläkare Goobar och dr Stenseth, kirurg, föreläste i ämnet reumatism. Det ställdes många frågor till debattpanelen där läkare och politiker deltog. Gunnar Olofsson, Umeå, som nu var riksförbundets vice ordförande deltog också.

Reumatikernas Dag som celebrerades den 27 augusti med ett hundratal deltagare visade att det fanns ett stort intresse för RMR och dess verksamhet. Varma bad i Ragunda, Stugun och Åre har givit "välbehövlig vederkvickelse". I Gäddede har man bildat en kommitté på grund av de stora avstånden i kommunen. I ett samarbete med pensionärsorganisationerna har styrelsen bevakat boendefrågor, hemtjänst och andra frågor som rör handikappades livsföring.

På hösten hölls en konferens med ombud från lokalföreningarna där Sivert Klasson från förbundet deltog. Han överlämnade en check på 2500 kr till Östersundsföreningens ordförande Erik Hansson, som vunnit första pris i medlemsvärvarkampanjen som pågått under året.

1984 - Reumatikernas Minnesfond stiftas

1984-03-17 hölls årsmöte i Östersund och det inleddes med musik av två fiolspelande pojkar från Oviken. Överläkare Olle Lövgren från riksförbundet höll ett föredrag i ämnet "Vad är artros-osteoartrit?" Han beklagade den otillräckliga utbildningen av läkarna i primärvården som gör att det dröjer allt för länge innan artrospatienter får sakkunnig vård.

Anders Olofsson från landstingets sjukvårdsdirektion gav det glädjande beskedet att operationskön har minskat på ortopedavdelningen vid Östersunds sjukhus. På årsmötet antogs ett uttalanden om att landstinget och kommunerna ska lösa frågan om att ordna bad för reumatiker i hela länet, och om att förbundsstyrelsen uppvaktar Socialstyrelsen och hemställer att vård inrättas för barnreumatiker på reumatikersjukhus och kliniker i landet.

Ett förslag om en minnesfond med namnet Reumatikernas Minnesfond i Jämtlands län antogs på årsmötet tillika med föreslagna stadgar. En ekonomisk grundplåt på 3000 kr fördes över från länsföreningens konto till fonden. Minneskort trycktes sedan upp i överensstämmelse med stadgarna. I styrelsen ingick ordförande, kassör och sekreterare.

Märta Isaksson ersattes av Erik Hansson som studieorganisatör, och Haldo Andersson och Aina Lööv, ersatte avgående Steinar Haukebö och Kerstin Olofsson. Övriga i styrelsemedlemmar var samma som föregående år. Medlemsantalet är nu 1.104 i länet. En motion från Östersunds lokalförening om införande av representantskap i länsföreningen besvarades med avskrivning i avvaktan på vidare utredning. Det fanns ännu inte lokalföreningar i alla kommuner. Bergs lokalförening av RMR bildades den 4 februari 1984. Krokoms lokalförening av RMR- bildades samma år den 5 april.

Samtliga kommuner var positivt inställda till skrivelsen om bad för reumatiker, och var beredda att lösa frågan om landstinget ställde upp och medverkade. Riksförbundet hänvisade till beslut vid kongressen 1983 om att verka för att en reumatologavdelning för barn inrättas snarast möjligt i Stockholmsområdet.

Länsföreningen i samarbete med beri-RMR Göteborg och Östersunds Reumatikersjukhus anordnade en temadag den 21 januari för Bechterew-reumatiker. Vid en veckoslutskurs som beri-RMR hade i Östersund deltog Erik Hansson.

Burg-verksamheten fick en blygsam start i och med att Karin Johansson visade intresse och deltog i ett burg-läger i Sunne på sommaren. En familj deltog på ett burg-läger i Stockholm i november.

Länsföreningen var också representerad på ABF:s hel- och halvårsmöten och på ABF:s planeringskonferens. En studiekonferens hölls på reumatikersjukhuset där ombud från de lokala föreningarna deltog. Där diskuterades föreningarnas verksamhet och man enades om att försöka få bättre resultat i studie- och mötesverksamheten och likaså i medlemsvärvningen

1985 - Riksförbundet fyller 40 år

1985 hölls årsmötet 03-31 på Folkets Hus i Östersund. Från förbundet deltog Paul Grön och representanter från landstinget och Handikapprådet i länet. Anette Helldal från ABF:s kulturbank underhöll med att sjunga "En blombukett av visor".

Paul Grön informerade om riksförbundets 40-årsjubileum och de många aktiviteter som under året skulle anordnas, däribland konferenser på flera platser i landet: Träffpunkt i Härnösand, symposium i Malmö och jubileumsnummer av Reuma-tidningen. Han nämnde också några ord om förbundets reumatikersjukhus i Östersund och Spenshult. Östersund kunde deklarera sig som Bechterew-center, och dessa resurser var det angeläget att bevara och även utveckla för reumatikernas bästa.

Erik Hansson

Erik Hansson blev vald till ordförande detta år efter avgående Sixten Nilsson som varit länsföreningens ordförande i hela 9 år. Svea Edin var fortfarande kassör, Gösta Lindgren sekreterare, Berith Krieg studieorganisatör. Ledamöter var Inger Olsson, Lars-Erik Eriksson, Jan Henriksson, Leif Zetterström och Gunilla Borgh. Ledamot i förbundsrådet var Erik Hansson. Medlemsantalet var vid årets slut 1.168. Bräcke lokalförening bildades 1985-11-09.

Förbundets administrationsbidrag har höjts till kr 1:50 per medlem från och med detta år, och från landstinget utgår ett bidrag på 8000 kr. Numera har föreningen en bättre ekonomi om man ser till att behållningen vid årets början var 32.850 kr. Blygsamma arvoden kan utgå till styrelsen och till revisorerna på tillsammans 2.300 kr. Intressant är att behållningen till 1996 var 31.520 kr.

Studier och kurser av olika slag pågick under hela året. En konferens med lokalföreningarnas styrelser för verksamhetsplanering gick av stapeln i maj. Sen var det konferens om reumatism och forskning på Kålmården, studiekonferens på Årevidden, friskvårdsinformation från landstinget, symposium om "Leder" i Malmö mm. Man deltog i temadagar anordnade i Strömsund och Hammarstrand, och länsföreningen anordnade temadag i Östersund som främst riktades till personal i primärvården.

Dr Anders Harju, Östersunds Reumatikersjukhus, föreläste om det mesta som rör de reumatiska sjukdomarna. Från landstinget medverkade handikappkonsulent Uno Essvall, från förvaltningsutskottet Eva-Lisa Hagström och från förbundet vice ordf. Gunnar Olofsson. Det var referat om temadagen i lokalpressen och det får anses som en framgång, för det hände inte ofta på den tiden.

Beri- och burg-verksamheten är låg på grund av låg anslutning av medlemmar. Reumatikernas Minnesfond i Jämtlands län anslog under året 4000 kr till hälsoresor.

1986-03-22 hölls årsmöte på Folkets Hus i Östersund och inbjudna var Eva-Lisa Hagström och Uno Essvall från landstinget. Dagens program började med underhållning av Rune Skyttberg och Sven Roos.

Det var diskussioner i styrelsen före årsmötet om man skulle införa ett representantskap inom länsföreningen, och frågan remitterades till förbundet som var beslutsfattare i sådana frågor. Styrelsen skulle efter årsmötet emellertid bestå av 11 ledamöter, och i denna skulle varje lokalförenings ordförande ingå, med egna utsedda ersättare. Detta föranledde en mycket livlig diskussion, men efter ett visst parlamenterande kunde beslutet tas.

Erik Hansson valdes om till ordförande, Kickan Söderling blev ny kassör eftersom Svea Edin avgick efter 10 år i styrelsen. Ett stort tack framfördes av Erik som gav Svea en minnesgåva och blommor. Studieorganisatör var Berith Krieg och ledamöter var Atle Grönlund, Ragunda, Jan Harrysson, Åre, Leif Zetterström, Krokom, Bertil Hammargård, Berg, Elsa Bäck, Hede, Märta Magnusson, Strömsund, Lars Eliasson, Gällö, samt Gösta Lindgren, Lit, som även valdes till sekreterare. Förbundsrådsrepresentant var Erik Hansson, HCK-ombud var Erik Hansson och ABF-ombud Berith Krieg. Nils Einar Eriksson, Krokom, var under året beri-ombud, det första i länet.

Minnesfondstyrelsen bestod av föreningens ordförande, kassör och sekreterare samt Leif Zetterström och Berith Krieg. Medlemsantalet sjönk i landet enligt RMR - vårt län var det enda som ökade. Vid årets slut hade vi 1.301 medlemmar. För 1986 års verksamhet fick man ett landstingsbidrag på 10.000 kr, en liten ökning mot föregående år.

Länsföreningen och lokalföreningarna informerade om reumatism på Expo Norr. Nordiska politiker besökte Östersunds Reumatikersjukhus för vårdinformation, och Erik Hansson var inbjuden att delta. Reumatikerföreningen i Trondheim var representerad av deras ordförande Vagn Overholt.

I samarbete med Åre Lokalförening anordnade länsföreningen en temadag om reumatism.

Överläkare Bengt Lindell, Tina Lindberg, arbetsterapeut, och Birgitta Bolin, sjukgymnast, från Östersunds Reumatikersjukhus deltog. Kommunens styrande var inbjudna, men de flesta undvek att delta i temadagen.

Det var även en sådan temadag i Bergs kommun med samma deltagare från sjukhuset samt Handikappkonsulenten Eva Lundberg, kommunalrådet Olle Nord, skolstyrelsens ordförande Erik Blomqvist, försäkringskassans Torbjörn Johansson samt Janne Mårtensson, Arbetsförmedlingen.

Med anledning av Marianne Åsells goda medlemsvärvning var ämnet för temadagen bland annat att utreda politikers intresse av badmöjligheter för reumatiker och andra i Oviken och Svenstavik. Länsföreningen deltog i Handikappkonferens om studieverksamhet på Hola Folkhögskola.

I Stockholm hölls en konferens angående resurser inom länssjukvård, utlandsvård och miniresursprogram. Riksförbundet anordnade kurs för studieorganisatörer i samarbete med riks-ABF.

Ett tiotal medlemmar från Jämtland deltog i en studiekurs i Kramfors tillsammans med Västernorrlands Länsförening. Man hade utbildning för föreningsledamöter på Årevidden, och friskvårdskurs i samarbete med Z-korpen, och det var artroskonferens i Umeå m.m. Det var riktigt stressigt för somliga att hinna med alla dessa evenemang.

Konferens med lokalföreningarnas styrelser hölls, och då kan nämnas att Patrik Marklund, intendent på reumatikersjukhuset, deltog och informerade om sjukhusets verksamhet. Landstinget ville dra ned på antalet vårddagar med 750 per år, och ta bort 8 vårdplatser för Jämtlands län. För att få fler patienter till sjukhuset hade ett samarbete med Norge inletts och det remitterades patienter därifrån.

På RMR:s förbundsrådsmöte diskuterade man eventuellt namnbyte på riks- och länsnivå.

1987 - Länsföreningen blir RMR Jämtlands Läns Reumatikerdistrikt

1987-03-21 hölls årsmötet återigen på Folkets Hus i Östersund, och inbjudna var förbundets ordförande Bengt Wiklund och landstingets patientombud Inger Breil. Dagen började med underhållning av Inger Wiik och Kent Wikberger som framförde ett blandat Evert Taube- och country-program.

Förbundets ordförande berömde föreningen för dess goda arbete med bredd i verksamheten och god ekonomi. Han uppmuntrade till att fortsätta i samma anda, samt gav många goda råd. Angående frågan om representantskap så skulle det troligen bli obligatoriskt efter kongressen. Per Jacobsson, Strömsund, Doris Hurtig, Östersund, och Nils Ove Palm, Hammarstrand, var nyvalda ordförande i respektive föreningar och därmed nya ledamöter i länsföreningen.

Övriga ledamöter var samma som föregående år. Kickan Söderling gick in som biträdande studieorganisatör. Kongressombud var Erik Hansson, Gösta Lindgren och Doris Hurtig. Minnesfondstyrelsen samma som året innan. Medlemsantalet ökade till 1.452.

I oktober ändrades föreningarnas namn efter kongressbeslut. Det nya namnet blev RMR Jämtlands Läns Reumatikerdistrikt. Lokalt sattes kommunens namn före reumatikerförening. Föreningens ekonomi var bra och den ekonomiska redogörelsen visade en omsättning på 66.189 kr. I minnesfonden fanns det 6.141 kr. Landstingsbidraget var oförändrat 10.000 kr. Styrelsens totala arvode höjdes med 25 procent till 3.125 kr.

En konferens med lokalföreningarnas styrelser stod först på programmet efter årsmötet och den följdes upp med ytterligare en i december. Årets studieverksamhet inleddes med en uppsökerskurs i Bräcke, i samverkan med RMR Västernorrland och ABF Mellannorrland.

Utbildning av socialombud i Sollefteå kom att följas upp med flera mycket innehållsrika kurser, och de 5 deltagarna från Jämtland fick lära sig mycket om sociala rättigheter och orättvisor.

Östersunds Reumatikersjukhus höll ett informationsmöte där överläkare Bengt Lignell föreläste i ämnet fibromyalgi, och det var information om RMR och dess föreningsorganisation.

En temadag som anordnades i samlingssalen på Solliden lockade hela 135 deltagare. Det handlade om fibromyalgi, SLE- och Bechterew-reumatiker, och förbundsordföranden Bengt Wiklund deltog. Överläkarna Julio Goobar och Bengt Lignell informerade om de olika sjukdomarna och sedan blev det paneldebatt med deltagare: Förutom läkarna deltog landstingsrådet Kjell Karlsson, patientombudet Inger Breil, intendent Patrik Marklund, kurator Barbro Bengtsson, försäkringskassans sektionschef Lennart Larsson och från länsarbetsnämnden Kjell Risberg. Det blev en lyckad temadag som alla hade stor nytta och glädje av att delta i. Det fanns fortfarande en rädsla för att förlora den goda reumatikervård vi hade, för nu ville landstinget i sin budget banta bort 3 miljoner på reumatikersjukhuset trots god beläggning.

Reumatikerdistriktet avslutar årets verksamhet med jullunch för lokalföreningarnas styrelser.

1988-03-12 hölls på Hotell Årevidden och förbundets studiesekreterare Sivert Klasson närvarade. Medlemsantalet har ökat till 1.525. Ordförande var Erik Hansson, vice ordf. Doris Hurtig och Rune Kadin, vardera halva året, kassör Eivor Lindén, sekreterare Gösta Lindgren. Berith Krieg var studieorganisatör och Evert Rydehell biträdande.

Nu har distriktet lokala reumatikerföreningar i alla kommuner och alla är representerade i distriktets styrelse med respektive ordförande: Nils- Ove Palm, Ragunda, Jan Harrysson, Åre, -1/6 Doris Hurtig, 1/6-Rune Kadin, Östersund, Herbert Wallin, Hede, Stig Larsson, Strömsund, Bertil Hammargård, Berg, Leif Zetterström, Krokom, samt Lars Eliasson, Bräcke.

Ombud för burg-gruppen är Marianne Persson, Svenstavik, och för beri-gruppen Torsten Lindgren, Östersund, för SLE-gruppen Atle Grönlund, Ragunda. Den nya fibromyalgigruppen har Erik Hansson som ombud under året. Minnesfondstyrelsen fick ny kassör, Eivor Lindén. Ledamöter är Doris Hurtig och Berith Krieg. Fibromyalgiker och mjukdelsreumatiker har övergått från NHR:s förbund och blivit medlemmar i RMR, så nu kom det att handla mycket om den gruppen.

I mars deltog ordförande Erik Hansson och sekreteraren Gösta Lindgren i Västernorrlands 20-årsjubileum, och Erik rekommenderar samarbete över länsgränserna med veckoslutskurser. I maj var det konferens för burg-ombud och studieorganisatörer på Marieborgs Folkhögskola och där deltog våra representanter från distriktet.

På kursen i föreningskunskap som anordnades på Hotell Jämtkrogen i Bräcke deltog 20 personer från 4 reumatikerföreningar i länet. Västerbottens Reumatikerdistrikt firade 40-årsjubileum 11 juni, och vårt distrikt representerades av Erik Hansson och Gösta Lindgren.

Distriktets lokalföreningar deltog vid Expo Norr med information om reumatism.

Två familjer, två vuxna och tillsammans 4 barn, reste till RMR:s burg-läger på Gotland i augusti. De var nöjda och fick mycket information och kunskap under de 3 dagarna.

I oktober var det "Gränssamarbetsdag" i Gäddede mellan länsstyrelsen, landstinget samt kommunens förtroendevalda. Ledamöterna i arbetsgruppen för ett gränshabiliteringscenter, ev. i Nordli, informerade om de stora planerna på ett center som var avsedd att kunna vårda de flesta handikappade i kommunerna Frostviken, Hotagen, Lierne och Rörvik. Reumatikerdistriktets ordförande var med som representant för RH-grupperna och informerade om deras arbete i Jämtland och Frostviken. I dag vet vi att det inte blev något av planerna på ett sådant gränssamarbete.

I oktober var det även information om vård och rehabiliteringsresor, anordnat av distriktet i samarbete med resebyrån "Reseledaren" på Folkets Hus där många föreningsrepresentanter närvarade.

Det kom senare att bli ett flertal mycket uppskattade resor med Erik Hansson som reseledare till Rumänien med deltagare från flera distrikt i landet. På hösten hölls i samverkan med Västernorrland utbildning av informatörer för alla sjukdomsgrupperna.

För kommande mandatperiod i sjukhusdirektionen valdes Erik Hansson, som för övrigt var "ständig ledamot" i Östersunds Reumatikersjukhus patientförening.

Vid flera tillfällen annonserades det om Reumatikerfonden i Jämtlands Län för att folk skulle få kännedom om den. De stipendier och bidrag som delades ut skulle öka om fondkapitalet blev större!

Nu rullade verksamheten på riktigt bra, och om man tittar på den ekonomiska balansräkningen för året så låg den på 78.860 kr med en behållning till 1989 på 14.269 kr. Då rör det sig minsann om andra summor mot vid starten. Minnesfonden har endast 3.141 kr i behållning och ökar dåligt.

1989-03-11 hölls reumatikerdistriktets representantskapsmöte i Ragunda på Stuguns Folkets Hus "Nornan". Kanslichefen på förbundskansliet, Donald Monvall, HCK-Jämtlands ordf. Jan V.Göransson, intendenten vid reumatikersjukhuset, Patrik Marklund samt förre landstingsrådet Evert Eriksson deltog, plus styrelsen och 40 ombud. Evert Eriksson berörde i ett inlägg reumatikersjukhusets ledning och organisation som då hade en del problem. Landstinget och sjukhusdirektionen hade försökt reda ut situationen, men det tycktes vara "utsiktslöst", och detta var beklagligt med tanke på den status och goda rykte sjukhuset hade i landet och även utomlands. HCK:s ordförande Jan G. Göransson berörde medlemsorganisationernas arbete och önskade att ett bättre samarbete i viktiga handikappfrågor skulle komma igång.

Avgående sekreteraren Gösta Lindgren ersattes av Barbro Lindholm. Nya ledamöter från 4 lokalföreningar var Inger Gidlöv, Strömsund, Evert Rydehell, Krokom, Herbert Jakobsson, Östersund, och Sven-Isak Nilsson, Åre. Övriga styrelsemedlemmar var samma som föregående år. Kersti Salomonsson blev nytt SLE-ombud och Eivor Lindén, Undersåker, fibromyalgi-ombud. Minnesfondstyrelsen fick både ny sekreterare, Barbro Lindholm och ledamot, Herbert Jakobsson.

Medlemsantalet var nu 1.525, men minskade till 1.340 vid årets slut. Medlemsavgiften var från och med detta år 90 kr för medlem och för familjemedlem 45 kr.

Information, studier och kurser av olika slag var högt prioriterat under året. I ämnet Socialtjänstlagen, anordnat av förbundet, på Hotell Östersund deltog många från distriktet och de fick sig mycken information till livs från försäkringskassan om pensioner, nya sjuklönen och bilstödet.

I Västernorrlands Reumatikerdistrikts temadag i april deltog Erik Hansson och informerade om fibromyalgi. Kersti Salomonsson informerade om SLE-gruppens arbete tillsammans med Siv Eriksson. Man deltog också i en socialombudskurs i Stockholm, informatörsutbildning, samarbetskurs med Västernorrland i ämnet mediahantering och referensgruppen för fibromyalgi var i Stockholm på konferens.

På Folkets Hus var det ordförandeöverläggningar för HCK:s föreningar och RH-förbunden hade konferens om socialtjänstfrågor på Hasseludden i Stockholm

Erik Hansson gav information om distriktets verksamhet och om reumatism för burg-ungdomar på en sammankomst på Årevidden, och på ett möte i De synskadades förening.

Distriktet hade två konferenser med länets lokalföreningsstyrelser där man fick mycket aktuell information om reumatikersjukhuset och om förbundets verksamhet. Man diskuterade föreningarnas verksamhet och fann många lösningar på diverse problem.

Badmöjligheter för reumatiker i alla kommuner var fortfarande inte löst. Östersunds badhus hade bad för handikappade varje söndag, men för många reumatiker var nog vattnet för kallt.

Ekonomin var nu mycket bättre tack vare att normerna för landstingets bidragsfördelning ändrades. Anslaget var nu 30.000 kr mot 19.500 kr föregående år vilket innebar en stor förbättring.

1990 var man i distriktet oroad över missförhållanden som det talades och skrevs mycket om i årets början. Skrivelser från lokalföreningarna och distriktet sändes till förbundet för man var allvarligt orolig för reumatikervården i länet. Man befarade att sjukhuskrisen kunde påverka medlemsvärvningen negativt.

1990-03-24 hölls så representantskapsmöte i Bergs kommun, Myrviken skola. Donald Monvall från förbundets kansli var inbjuden samt ordförande för HCK Jämtland, Bror Persson, och de informerade om respektive föreningars verksamhet.

Ordförande under 1990 var Erik Hansson, kassör Eivor Lindén, sekreterare Barbro Lindholm, och studieorganisatör Berith Krieg. Nya ledamöter var Iréne Frégelin, Östersund, och Vailet Martinsson, Berg. Nytt burg-ombud var Helene Flykt, Oviken. Övriga ombud var samma som föregående år. Minnesfondstyrelsen utgjordes av ordförande, kassör, sekreterare samt Kenth Fick och Berith Krieg. Medlemsantalet var vid årets slut 1.212.

Erik Hansson var förbundsrådsrepresentant för distriktet även detta år. Utsedda representanter deltog i Jämtlands läns landstings informationsdag om handikapphjälpmedel och andra frågor vid två tillfällen. På Expo Norr-mässan var man som vanligt med och gav information om reumatism, hjälpmedel och om föreningsverksamheten.

Burg-ombuden träffades i maj och försökte bilda en styrelse för en burg-förening. Det misslyckades. Tills vidare var distriktet ansvarig för burgs ekonomi, och stod för kostnaderna för deltagare i burg-familjeläger.

Det hände mycket omkring de olika sjukdomsgrupperna, till exempel diskuterades om fibromyalgigruppen skulle bli en intressegrupp som beri och SLE, eller en arbetsgrupp inom RMR.

Det annonserades om de olika intresse- arbetsgrupperna för att ev. aktivera medlemsanslutning. Det var, då som nu, många som hade reumatisk sjukdom men inte var med i föreningen.

Distriktets föreningar var inbjudna att tillsammans med DHR och NHR ha surströmmingsfest på Rödö bygdegård, och det blev en lyckad tillställning som förhoppningsvis skulle leda till bättre samarbete mellan handikappföreningarna.

Traditionsenligt träffades distriktets föreningsstyrelser för att diskutera verksamheten, och förbundet anordnade även kursdag på reumatikersjukhuset för alla styrelser samt ombud.

Engagemanget i distriktstyrelsens verksamhetsområde var stort, och det bar frukt ute i föreningarna och inspirerade till livligare verksamhet även där.

1991-03-09 var det representantskapsmöte i Strömsunds Folkets Hus. Innan mötet började berättade Martin Westerlund skrönor från Ångermanland. Inbjudna gäster var Donald Monvall, förbundets kansli, intendent Åke Ljusberg vid Östersunds Reumatikersjukhus, Bror Persson, HCK Jämtland, samt Ghetea Aurel, Rumänien, som var på besök hos ordföranden.

Åke Ljusberg redogjorde för de organisationsförändringar som pågick på reumatikersjukhuset. Stora reparationsarbeten kostade 12 miljoner kr detta år. Det var ingen kö till vårdplatserna och det sviktande remissflödet oroade ledningen.

Erik Hansson var ordförande, men vi fick en ny kassör, nämligen David Magnusson, Offerdal.

Ny sekreterare var Carina Engström, Österund, och studieorganisatör var Kenth Fick, Häggenås. Ragunda, Åre, Österund och Bräckes ledamöter var samma som föregående år. Marianne Persson var ny ordförande i Berg, men ordförandeposterna i Härjedalen och Krokom vakanta.

Kenth Fick, Häggenås, var nytt beri-ombud, och Yvonne Gradin var nytt burg-ombud. Reumatikerna hade nu fått en ordinarie ledamot i LHR, Maj-Britt Jederfelt, Östersund. Kongressombud var Erik Hansson, Carina Engström och David Magnusson. Burg-ombudet Yvonne Gradin var också med på kongressen som observatör. Minnesfondens styrelse bestod av ordförande, kassör, sekreterare, Kent Fick och Atle Grönlund. Medlemsantalet var vid årets slut 1.209.

Distriktets olika representanter var med på en hel del studier, kurser och konferenser. En fibromyalgi-träff hölls i februari, och sen var det kurs för burg-ombud och studieorganisatörer i Nynäshamn där Riksförsäkringsverket, läkare, sjukgymnaster m.fl deltog och gav kursen ett bra innehåll.

Det var även en planeringskonferens på Hallstadberget, och David Magnusson deltog i en veckoslutskurs på Hola Folkhögskola, och det var återigen träff om samarbetet med Norge där idégivaren PO Melin från Gäddede deltog. Kenth Fick deltog beri-gruppens konferens i Växjö på våren och vid konferensen i Stockholm på hösten. Planeringskonferenser med distriktets lokalstyrelser fortgick och länets intresse-arbetsgrupper samlades på hösten.

Under hösten pågick en radiokampanj om reumatism 21 oktober-1 december och distriktet deltog med lokala aktiviteter. Det var kongress i Ronneby och där deltog Erik Hansson,

David Magnusson och Carina Engström. HCK demonstrerade på gatorna i Östersund med protester mot neddragningar i den offentliga sektorn, och många medlemmar från vår förening deltog också.

Bokslutet var på 87.298 kr för reumatikerdistriktet och för minnesfonden 21.758 kr. Det gav förutsättningar att driva distriktets verksamhet på ett bra sätt.

1992-03-28 samlades man till representantskapsmöte på Frösön i Valla församlingsgård. Inbjuden var Sivert Klasson, förbundet, och dr Julio Goobar, Östersunds Reumatikersjukhus. Julio Goobar informerade om sjukvården idag och i framtiden, och visade med bilder hur politikerna styr och tänker bestämma vilka som ska få vård och behandling. Enligt hans information hade vi reumatiker all anledning att oroa oss över att vi inte ens nämndes i någon prioriteringslista. Styrelsen var densamma som året innan, och Barbro Sundin, Strömsund, var nytt ombud för fibromyalgi-gruppen. I minnesfondstyrelsen satt Doris Hurtig istället för Atle Grönlund. Medlemsantalet var vid årets början 1.209 och ökade under året till 1.350.

Unga reumatiker hade Öppet Hus på reumatikersjukhuset, och personal från lokalföreningarna hjälpte till med arrangemanget. Det var en fint planerad dag med team från sjukhuset och besökarna fick se hela sjukhuset och prova på alla aktiviteter och träffa personalen. Fibromyalgi-grupper bildas i en del föreningar och i distriktet. Temadagar, studier och konferenser var det gott om, som t.ex. temadag om fibromyalgi på lasarettet, kurs i "Obotlig smärta" på Hola Folkhögskola, stormöte om fibromyalgi i Östersund samt ordförande- och fibro-ombudskonferens i Stockholm.

Vid ett flertal möten i lokalföreningarna deltog Sivert Klasson från förbundet. SLE-ombudet Kersti Salomonsson informerade om SLE-gruppens första nordiska samrådsmöte i Stockholm, och om ombudsmöte och temadag för norra regionen i Skellefteå.

Man avslutade årets verksamhet med styrelsemöte och julbord på Valla församlingsgård. Intendent Åke Ljusberg informerade om sjukhusets ekonomi samt om dess framtid, och att det skulle bli en övergång till aktiebolag från och med 1993. Man trodde nog att bolagiseringen skulle öppna dörren för fler patienter, vilket i sin tur skulle innebära en stabilare ekonomi. Det väckte, trots det, en viss skepsis i länets föreningar, för det kändes rätt osäkert hur det "egentligen" skulle bli med reumatikervården i fortsättningen.

1993-03-06 var det årsstämma för reumatikerdistriktet igen på Frösön i Valla församlingsgård.

Även denna gång var Sivert Klasson med från förbundet. Han informerade om förestående omdaning av förbundets arbetssätt, om studiers värde och om utbildning för studieledare i det nya fibromyalgi-materialet.

Lars Oskarsson

Erik Hansson som varit distriktets ordförande i åtta år hade avsagt sig omval, och talade om sina år som aktiv i styrelser inom såväl länet som centralt. Han var ordförande i Östersundsområdets lokalförening av RMR åren 1983-1987. Han tyckte det var lärorika år som var bra att ha bakom sig i fortsatta uppdrag som god man i kommunen. Han avtackades för sina insatser under åren av Sivert Klasson, av David Magnusson med en gåva som tack från distriktet och med blommor av Doris Hurtig som tack för den gästvänlighet som alla fått del av i Eriks hem.

Ordförande blev Lars Oskarsson, Östersund, och ny sekreterare blev Olle Jacobsson, Östersund. Övriga ledamöter var samma som föregående år, och tyvärr så var föreningarna i Bräcke, Krokom och Härjedalen fortfarande vilande. Fibro-ombud var under året Anette Lanz, övriga ombud var de samma som föregående år. Lars Oskarsson blev förbundsrådsledamot och David Magnusson följde med på möten i rådet som stöd för den nyvalda ordföranden. Minnesfondens styrelse var ordförande, kassör, sekreterare, Kent Fick och Doris Hurtig.

De vilande föreningarnas medlemsandelar från förbundet förvaltades efter beslut på årsmötet av Distriktet, och likaså outnyttjade medel för att i första hand användas för att få igång föreningarna igen.

Det var ett år med förändringar vad gäller kontorsutrustning, för efter att distriktet i alla år stort sett bara hade haft skrivmaskiner (ordförande Erik Hansson hade egen datorutrustning) så inköptes såväl dator som kopiator och telefonsvarare och därmed blev styrelsens arbete mycket lättare.

Det var konferenser, studier av många slag under året för sjukdomsgrupp och studieombud. Möten i samråd med NHR och RMA anordnades för att diskutera vårdresor med Humlegården t.ex om försäkringskassornas ringa förståelse av hur viktigt det är med hälsoresor för rekreation och förebyggande hälsovård. Det ledde till en välbesökt konferens på Folkets Hus i november om "Utlandsvård - Lyxsemester eller god vård?".

Det var handikappdag på torget i Östersund och där var vi med och informerade om reumatism och hjälpmedel. Sen var det Reumatikerdag på reumatikersjukhuset på hösten, och då fick besökarna se hela sjukhuset och det var bemanning av sjukhusets personal på mottagningen, terapin och sjukgymnastiken. Den hälsobastu (kolbastu) som Nils Ove Palm förordade som effektiv behandling för värk fick man också se och prova på. Den var installerad i fyra veckor på sjukhuset i studiesyfte.

HCK bytte namn till Handikappförbundens Samarbetsorgan och hade kurs på Vemdalsskalet om den nya organisationen och dess nya stadgar. Förbundet hade planeringsträff för styrelserna i Bräcke och fibrogruppen var med på en kurs i självförtroendeträning på Fjällsätra rekreationshem och det var fibroträff där Margaretha Söderlund från centrala ledningsgruppen deltog.

Jämtlands och Västernorrlandsdistrikten deltog med representanter på konferens på Österåsen.

Husläkarreformen oroade reumatikerna som behöver vård av specialister, men i Jämtland stod man på sig och införde inte reformen, så vi behövde inte välja husläkare, tack och lov!

Ordföranden åkte på ordförandekonferenser och förbundsrådsmöten och intervjuades i press och radio om livet med reumatism och om reumatikervården i länet. Det gavs då ett fint tillfälle att föra ut vårt intressepolitiska program också.

1994 - Kamp för vårt reumatikersjukhus!

1994-03-26 var det representantskapsmöte (årsstämma) på Årevidden, och då var Margaretha Bäckskog inbjuden från förbundet. Hon informerade oss om det mest aktuella i förbundets verksamhet. Ordförande, kassör och studieorganisatör var de samma som föregående år, men Britt Isacsson var ny sekreterare. Ledamöter var de samma som förra året, likaså ombuden för beri, burg och SLE. Adjungerad ledamot för fibrogruppen var Monica Emanuelsson.

Det togs fram ett nytt minneskort och ett uppvaktningskort med framsida designad av Doris Hurtig färdigställdes under året och fondens namn ändrades till Jämtlands Läns Reumatikerfond.

Det utformades nya stadgar som förtydligade fondens ändamål och skulle gälla från nästa årsstämma. Distriktet sökte bidrag ur Kronprinsessan Margaretas Minnesfond som beviljades med hela 80.000 kr. För pengarna inköptes faxar, kopiatorer, telefonsvarare och skrivmaskiner till lokalföreningarna och distriktet. Det blev mycket enklare att utföra kontorssysslor, för att inte tala om hur mycket en telefonsvarare gör för att förbättra kontaktmöjligheterna.

Detta år meddelade riksförbundet att om inte landstinget köpte in sig med 2,5 miljoner i Östersunds Reumatikersjukhus AB så måste det med största sannolikhet läggas ned! Det lades därför ned ett stort arbete och engagemang i både styrelsen och bland de enskilda medlemmarna på att protestera och få landstinget att förstå hur viktigt det var att behålla reumatikervården på sjukhuset. Det hade redan försämrats rätt så mycket med neddragningar av olika slag, och vi var ständigt utsatta för landstingets budgetåtstramning. Kvoten för länets reumatiker räckte inte till, och det resulterade, trots många protester, i att badgrupperna för t.ex. Bechterew-reumatikerna betraktades som egenvård och därmed gällde inte frikortet längre. Man skulle betala en fast summa per termin och det var ett stort bakslag, för det är absolut träning som är nödvändig, sjukvårdande som förebyggande vård.

Distriktet sökte finansiering av ett utskick till samtliga medlemmar i landet för att uppmärksamma dem om det svåra läget med risk för nedläggning av det "egna" sjukhuset, och med uppmaning om att kräva remisser för vistelse på Östersunds Reumatikersjukhus. Till denna "marknadsföring" bidrog Östersunds kommun, Länsstyrelsen i Jämtlands län, Jämtlands läns landsting och riksförbundet med sammanlagt 220.000 kr. Innan årets slut färdigställdes och skickades det 56.000 brev.

Föreningarnas svar på förslaget till ny omorganisationen i förbundet sammanställdes och visade sig vara positiva. Östersunds Reumatikersjukhus hade 25-årsjubileum och distriktstyrelsen var med på festen i Gamla Teaterns fina lokaler. Det ordnades sightseeing med buss i Östersund för de tillresande representanterna från övriga distrikt i landet, och man samlades till ett möte för att bilda en arbetsgrupp för att bevaka utvecklingen vid sjukhuset och medverka till att det skulle vara kvar. Det var många träffar med landstingsdirektören och politiker om vårdkrisen för reumatikerna, och även patienterna på sjukhuset uppmanade alla reumatiker att skicka kort med protester till landstinget.

Den 9/12 anordnades ett fackeltåg för att demonstrera mot planer på försämrade vårdvillkor för reumatikerna och mot en befarad nedläggning av sjukhuset. Det blev en pampig demonstration som gick till torget där det hölls tal av Lars Oskarsson och Ralf Lerner, VD för sjukhuset. Doris Hurtig läste sin appell om den försämrade vårdsituationen med uppmaning till politikerna att ta "rätt" beslut. Den 15 december överlämnades 13.500 namnunderskrifter till landstinget som samlats in med protest mot försämring av reumatikervården i länet. Det var många insändare från patienter och andra berörda, och många referat om det kritiska läget i pressen och intervjuer m.m. i radio.

Distriktet fick en expedition på Folkets Hus i Östersund, i Handikappsamverkans lokaler, där ordföranden arbetade. Under året var det många kurser och konferenser som besöktes flitigt av representanter från distriktet. Ett flertal gällde HSO:s organisation och det var flera ordförandeträffar för länets HSO-föreningar. Ombudsträffar och kurser för fibro-, beri-, SLE och burg-ombud och studieorganisatörer. Man gick kurs i intressepolitiska frågor, informatörsutbildning och det var beri-konferens på reumatikersjukhuset. Vi deltog i Handikapprörelsens dag mm. Det skulle bli för mycket att här återge allt. Sista mötet för året hölls på Wången pensionat och avslutades med julbord och trevlig samvaro.

1995 stod det klart att reumatikersjukhusets framtid tryggats för den närmaste framtiden genom att landstinget gick in som delägare. “Ett nej från landstinget nu och det hade varit slut“, sa Lars Oskarsson och skålade i champagne med personalen på reumatikersjukhuset. "Visst blir det tufft i fortsättningen också, men nu har vi chansen. Det känns skönt för alla som ställt upp och kämpat!"

Nu bildades bolaget Östersunds Reumatiker och Rehabiliteringssjukhus AB (ÖRR AB) som skötte verksamheten. Aktieägarna var förbundet, landstinget samt SKAF, Svenska Kommunalarbetarförbundet. Länsstyrelsen och kommunen gick in och stödde verksamheten med några miljoner

1995-03-25 var det dags för ett representantskapsmöte igen, och då hölls det på Wångens pensionat i Alsen. Från förbundet deltog sektionsledaren Leif Hansson vid förbundskansliet.

Han framförde förbundets hälsning och uttryckte sin och förbundets uppskattning över det enorma arbete som lagts ned för att rädda reumatikersjukhuset och att det nu gällde att fylla det med verksamhet. Förbundet fyllde 50 år och en jubileumsbok skrevs om Sveriges största, men inte starkaste, handikapporganisation. Under jubileumsåret inföll också förbundets 7:e kongress, och det pågick en medlemsvärvningskampanj som de första två månaderna resulterat i 5-500 nya medlemmar. I Jämtland ökade medlemsantalet med 80 nya medlemmar under värvningskampanjen.

Distriktet fick ny sekreterare igen, Gunilla Moen från Strömsund. Studieledare var Kenth Fick och Berith Krieg. Krokomföreningen var igång igen med Rigmor Danielsson som ordförande och därmed ledamot i distriktstyrelsen. Härjedalsföreningen hade försökt ha lite verksamhet med hjälp av distriktet. Marie Eriksson var kontaktombud och fungerade som ledamot i distriktet. Adjungerade ombud för de fyra sjukdomsgrupperna var desamma som året förut.

Lars Oskarsson var ledamot i förbundsrådet, och David Magnusson var ledamot i Handikappsamverkans styrelse. Adjungerad ledamot i reumatikersjukhusets bolagsstyrelse var David Magnusson som också representerade handikappföreningarna i DYR, Delegationen för yrkesinriktad rehabilitering. Lars var med i Vägverkets regionala handikappråd i Region Mitt. I LHR, länshandikapprådet, var David Magnusson ledamot för Handikappsamverkan. Alla dessa uppdrag medförde en hel del möten och konferenser för ledamöterna. Inför kongressen samlades "Norrlandsligan" för att diskutera och försöka stärka sina positioner inom förbundet. Det var distrikten från Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län, och vi höll till på Medlefors folkhögskola i Skellefteå.

Kongressen gick av stapeln i dagarna tre från den 29/9 på Aronsborg i Stockholm, och Jämtland representerades av Lars Oskarsson, Doris Hurtig och Marianne Persson som ersättare för Gunilla Moen. Hildegard Bergvall var observatör. David Magnusson blev invald som ledamot i förbundsstyrelsen som för övrigt också fick ny ordförande, Lena Örsvik efter avgående ordförande Gunnar Källgren. Kongressen tog beslut om namnbyte till reumatikerförbundet och ny logotype skulle tas fram.

Distriktets föreningar deltog i handikappdag på torget i Östersund 2 september tillsammans med övriga handikappföreningar. De olika sjukdomsgruppernas ombud deltog i ett flertal konferenser och kurser. Unga reumatiker fick fart på sin verksamhet och hade utflykt till Verkön, deltog i julmarknad på Jamtli mm. SLE hade t.ex medlemsträff på Sällsjögården och utbildningsdag om SLE i Östersund samt en höstträff i Svenstavik.

Fibro-ombuden var på upptaktsmöte för "resurspersoner " i Malmö, på fibrokontaktmöte på Skårsjöholm, ombudsträffar i distriktet och information i föreningarna om cirkeln Fibroliv.

Beri-gruppen hade inte riktigt kommit igång, men ombuden var på beri:s rikskonferens i Stockholm. För de övriga var det socialombudskurs, informatörskurs och genom Handikappsamverkan var många med på en bra kurs, "Kartboken“, på Sällsjögården.

Vi uppvaktade Gävleborgs Reumatikerdistrikt på deras 25-årsjubileum.

Avslutande möte och julbord hölls i Svenstavik på Hotell Sydjämten och då var det information om alla förändringar i försäkringskassefrågor. Balansräkningen för året var på kr 123.144:95 och för fonden kr 77.466:68.

1996 rådde fortfarande stor oro bland reumatikerna som inte kände sig hemma som förr på reumatikersjukhuset. Ingenting är sig likt tyckte patienterna. Många anställda fick sluta och organisatoriskt hade sjukhuset slagits ihop med Hälsoinvests ryggpoliklinik och Åreklinikerna vilket i sin tur gjorde att det inte var så många reumatiker som vårdades längre på de två avdelningar som fanns kvar för dem. Det sved med tanke på att sjukhuset renoverades och byggdes om just för reumatikernas behov!

VD på sjukhuset, Ralph Lerner, sa att “det är klart att många är oroliga, men vi var tvungna att göra så här, annars hade ingenting blivit kvar“. Orsaken var densamma som tidigare: Övriga landsting skrev inte ut remisser till reumatikersjukhuset och därför var ekonomin dålig.

1996-03-30 var det repreentantskapsmöte i Tullingsåsgården, Strömsunds kommun. Inbjudna var Kurt Jörgensen från förbundet och föreningens ålderman Erik Hansson. Samtliga i styrelsen, funktionärer och ombud var som föregående år. Ekonomin tillät arvoden på tillsammans 3 300 kr för styrelse, ombud och revisorer. Bilersättningen utbetalades som tidigare år med 13 kr per mil. Lars Oskarsson var med i förbundets valberedning och i förbundets IT-grupp.

Från Prinsessan Margaretas fond för inköp av material hade det inkommit 20 000 kr. För dessa inköptes färgskrivare, laminator samt skärm, tangentbord och skrivare till sekreteraren. Landstingets föreningsbidrag har diskuterats en längre tid för att få en rättvisare fördelning baserad på verksamhet och medlemsantal. Man lyckades till slut, och det blev ett bra resultat för Handikappsamverkans föreningar, och det innebar för distriktets del ett bidrag på 62.400 kr

Under året startade distriktet försäljning av Bingolotter som distribuerades ut till abonnenter. Detta visade sig vara lyckosamt för föreningarna som fick 5 kr i provision pr såld lott, vilket medverkade till bättre ekonomi.

Handlingsprogram för handikappfrågor diskuterades i januari med landstingsrepresentanter och deltagare från styrelsen. Lars, David, Doris och Monica informerade om reumatiska sjukdomar och handikapp för ca 160 åhörare från olika vårdyrken i en fortbildningsdag på Folkets Hus.

I maj var det informationsmöte ang. sammanslagning av Åreklinikerna och Östersunds Reumatikersjukhus, vilket skulle bli ett faktum senast 31 augusti 1996. Man sade att det skulle bli en kompetenshöjning genom att säga upp all personal och att personalen fick söka om sina tjänster igen!

Distriktet skickade ut ett informationsblad, Leden, till alla medlemmar och hade ambitionen att skicka fler liknande blad varje år, men kostnader blev för höga så idén lades ner.

På Scandic Hotell i Bollnäs var det regionkonferens och där deltog fem representanter från distriktet. Det var en mycket bra kurs på temat smärta. ABF Mellannorrland hade kurs i EU-frågor med EU:s stödfonder på programmet, och studiecirkeln " Lyftet " startade i Östersund och avslutades med internat på Hola i november med temat Kvinnohistoria och data.

Studieledarna deltog i konferens på Nynäsgården i Nynäshamn med övriga distrikt och lärde sig en hel del nytt om studier. Det var kurs i föreningskunskap för distriktets föreningar på Renfjällsgården i Edsåsdalen i maj, och i november var det kurs- och verksamhetsplanerings-dagar i Bräcke för distriktets styrelser och ombud.

I övrigt var det kurser och konferenser för beri, fibro och SLE som ombuden flitigt deltog i.

Unga reumatiker var på sin första vårdresa till Teneriffa som till stor del bekostades av medel som sökts ur olika fonder. De var också på Richard Wolf- konsert!

Unga reumatikers bankmedel och hälsoresebidrag ingick i distriktets räkenskaper, så därför var balansräkningen för distriktet 96-12-31 på 407.643 kr.

Nils-Owe Palm, reumatikerföreningen i Ragundas ordförande, avled i slutet på året.

Årets avslutning med julbord skedde på Café Tomten i Strömsund.

1997-03-28 hölls representantskapsmötet i Sockenstugan, Pålgård i Ragunda, och gäster var Donald Monvall, förbundet, Erik Hansson, Ålderman i föreningen och Gunda Knutsson, Ragunda. Monvall berättade att han var stolt över att arbeta i reumatikerförbundet, och konstaterade att det var det enda förbund som hade ökat medlemsantalet. Det var tufft klimat för människor med reumatism med en ständig kamp mot nedskärningar och för reumatikersjukhusens överlevnad. Förbundet har därför en mycket viktig uppgift att arbeta för att bevisa för myndigheterna att man sparar pengar på att rehabilitera och vårda reumatiker.

I fyra föreningar var det nya ordföranden och därmed ledamöter i distriktet. Anna-Stina Palm, Ragunda, Barbro Lind, Berg och Sverker Eriksson, Strömsund och Lars Oskarsson, Krokom. För Unga reumatiker blev Hildegaard Bergvall ombud. Kongressombud var Doris Hurtig, Gunilla Moen och Hildegard Bergvall. Förbundsstämmoombud var Doris Hurtig och Hildegard Bergvall. Övriga ombud var de samma som föregående år.

Det var svårt att få ansvariga för mötesverksamheten i Bergs förening, och därför gick distriktets AU in och hjälpte till under året. Det ordnades musikcafé med handikappinformation och utställning i Berg i februari, välbesökt, med distriktet som medarrangör. På Folkets Hus i Östersund ordnades möte där vi kunde följa invigningen av det nya forskningslaboratoriet på Karolinska sjukhuset.

Förbundsstämman beslöt i juni att fem centrala råd skulle bildas och att befintliga intresse- och arbetsgrupper skulle omvandlas för att ingå i dessa. Nu skulle alla diagnoser få specifik tillhörighet i någon av dessa fem råd, och råden skulle finnas på central, distrikts- och föreningsnivå.

På rikskongressen i september beslöts att förbundsstyrelsen skulle fastställa nödvändiga övergångsbestämmelser inför omorganisationen under tiden 1998-2001, och det togs beslut om nya stadgar. Medlemsavgiften blev oförändrat 150 kr, familjemedlem 75 kr , för familj högst 300 kr. Föreningsandelen blev 30 kr per medlem för distrikt och förening.

I distriktets föreningar ordnades rådslagsmöten för att diskutera om hur man ville att rehabiliteringen i Jämtland skulle se ut i framtiden. David och Lasse var med på en planeringsdag om rehab.

Vi fick ett rum på reumatikersjukhuset och flyttade distriktets expedition dit.

Boken "Inga händer inga kakor", skriven av reumatikern Yvonne Hedlund, delades ut till makthavare i kommunerna som behövde lära sig mer om reumatism. Genom påtryckning om fotvård för reumatiker som frikortsberättigad behandling, pågick landstingets upphandling av Fotvård i Östersunds kommun. Glädjen var stor för många reumatiker när de fick ta fyra behandlingar per år med remiss och frikortet gällde.

På reumatikersjukhuset bildades ett brukarråd och däri ingick Doris Hurtig, Sven Åke Sjödin och Margaretha Bäckskog från förbundet. Det var i senaste laget tyckte vi, för det pratades om "avveckling" av verksamheten för förbundets del.

Under det här året drog sig landstinget ur ägarskapet i reumatikersjukhuset - SKRAB, men lovade att köpa vårdplatser för 20 miljoner också nästa år. Framtiden tedde sig således mycket oviss igen! Det var dags igen för protestlistor och insändare från alla håll om att rädda sjukhuset!

I oktober arrangerades utförsäljning av överskottsmaterial i form av möbler, tyger och garner tillsammans med ÖRR. Information om föreningen i "Brukarforum" på Folkets Hus där man hade redovisning av de projekt som genomförts med hjälp av Tidig samordnad rehabiliterings pengar. En hjälpmedelsenkät skickades ut angående hjälpmedelsinnehav och behov av sådana. Det visade sig i de inkomna svaren att utan hjälpmedlen skulle många inte klara sig, även de små hjälpmedlen inräknat, och det bevisade att hjälpmedel indirekt sparar kommunen för utgifter via mindre behov av hemtjänst.

Temadag om reumatism som SLE och övriga diagnoser hölls i Östersund med föreläsning av docent Ola Nived och av kurator Kerstin Nived om reumatikers rättigheter och diverse problem.

Den årliga föreningskonferensen för länet var även denna gång i Bräcke, och man planerade då kommande verksamhet. Sen var det förbundets föreningskonferens i Sundsvall tillsammans med Västernorrlands och Gävleborgsdistrikten, och där fick vi mycket information om förbundets framtida verksamhet och planer. Det var en hel del konferenser för studieledarna, och då handlade det om IT-projekt, studiematerialet "Möte med datorn", "Vägen till medvetenhet" och "Aktiv vårdkonsument", "Lyftet" och "Fibroliv". Alla dessa ämnen har man utbildat studieledare i, och studerat flitigt i distriktet.

Distriktet deltog detta året i Östersundsföreningens julfest efter styrelsemöte den 30/11.

1998, i februari, hade Tv-programmet Livslust ett inslag där läkare och medlemmar svarade på frågor. Ett uppföljningsmöte arrangerades senare med reumatikersjukhusets dr Kramer som talade om smärta och svarade på frågor från publiken. Ur en sammanfattning av föreningarnas remissvar på förbundets Vård-rådslag kan man nämna att vi inte tycker att primärvården är "rätt" vårdnivå för ett ökat antal reumatiker. Nej, reumatologer och team är ett måste för oss reumatiker och det saknas resurser i reumatikervården. Om prioritering i vården tycker vi att det kan vara bra om det sker på våra villkor, för den får inte användas i nedskärnings syfte. En satsning på rehabilitering av reumatiker är en investering för samhället.

I mars var det invigning av distriktets expedition på reumatikersjukhuset och då bjöds besökare och personal på kaffe med våfflor. Vi hade länge försökt få ett rum där för att lättare kunna hålla kontakten med medlemmarna som ganska ofta var där på sina sjukbesök.

1998-03-28 var det representantskapsmöte på Åsarna Ski Center i Bergs kommun. Inbjuden var landstingspolitikern Ingrid Kallberg och BoÖrjan Försth, FN-distriktet. Ingrid Kallberg är vi tack skyldig för hennes medverkan till fotvård för reumatiker. Det blev en ny ledamot från Krokomsföreningen, Yngve Danielsson, och Bergs förening som var vilande hade inte någon ledamot, men i övrigt var styrelsen oförändrat detta år. De fem nya råden som vi redan detta år kunde välja blev till namnen desamma som ombuden under föregående år. SLE-Sjögrensråd: Kersti Salomonsson, Bechterew-spondylitråd: Kenth Fick, Fibro-Mjukdelsråd: Laila Jonsson, Artritråd: Berith Krieg och Artrosråd: Stig Sundqvist.

Adjungerad från Unga reumatiker var Hildegaard Bergvall. Förbundsstämmoombud var Doris Hurtig och H